Nygamla möten

Idag avslutar jag på riktigt mina internationella studier, med att även avsluta på platsen där allt började. Eller nästan för att vara riktigt ärlig dock med inslag från där fröet en gång såddes. Jag har idag blivit skjutsad till Stockholm ( ibland ger livet som ständig fotbollsänka viss utdelning😉😆)

Ja, ni som känner mig vet redan där att staden vid vattnet betyder mycket. Jag har befunnit mig på Palmedagarna och fått lyssna på många intressanta föreläsningar och dessutom mött gamla härliga energi sprudlande människor. Ja, ni vet sådana där som ger energi och skapar inspiration.

Att lyssna till Schori och hans viktiga, kunniga och inte minst energiska ord. Att det är hög tid att börja debattera kärnvapen och att det är en skam att frågan nästan ebbat ut. Att det är av vikt att varje folkvald politiker står upp för dessa frågor oavsett vad partiledningar än må tycka. Är det vår sak att stå upp för den framtid vi vill att barn och barnbarn ska växa upp i. Att det inte enbart räcker att diskutera klimat, eftersom kärnvapen är ett mycket värre och drastiskt hot mot klimatet och mänskligheten

Därav går klimat och kärnvapen hand i hand. Båda frågorna måste anses som livsnödvändiga i en omvärld där acceptans, tillit och fred tycks vara allt längre bort. Trots att kärnvapnen är mindre i omfattning kan en tillämpning av dem skada stora delar av vår jord snabbt och lätt.

Jag älskar från djupet av mitt hjärta sakkunnig viktig information som gör gällande att det ena inte kan utesluta det andra. Människor som på riktigt brinner för viktiga frågor på riktigt inte för att det ska se bra ut för imagen. Att jag dessutom samtalat om infiltration, EU, Balkan, politik, FN, Mänskliga rättigheter, sexuellt våld i konflikter etcetera är bara åter ytterligare anledningar att jag med lätta steg kommer spatsera fram. #Jag älskar på riktigt djupa och viktiga frågor, som berör själen❤️ Frågor som beskriver att vi alla måste göra något för att sprida mer ljus och kärlek och att allt återigen börjar hos oss själva.

Önskar er alla en super lördag;)

Rubriker

Kan ni förstå att det är fem veckor till jul. Det gör sannerligen inte jag och det känns både lite konstigt och skönt på samma gång.

Tänk att jag för första gången på 10 år ska kunna gå på julledighet utan att ha en tenta eller inlämning som hänger över mig. Känns riktigt lyxigt och inte minst välförtjänt. Oss emellan har jag sökt in på någon enstaka kurs till våren, men vi får helt enkelt se vad som sker (alla i min närhet är dock inte informerade😉).

Vi har ljuvligt vackra transiter och portalöppningar på stjärnhimlen. Sådana som snarare berättar att nya ljusa tider är i antågande. Att det är vi själva som bestämmer, vilken typ av framtid vi vill ha. Ett av de valen är helt enkelt att inte låta negativa och trista rubriker träffa dig. Att låta dem vara och inte vara de som berättar hur världen egentligen är.

Jag tänker givetvis på rubrikerna från Malmö och hur både media samt politiker låter krigsrubrikerna bli en så kallad sanning. Ingen tjänar på dessa rubriker och ingen tjänar på denna misstro. Snarare tjänar vi på att ta det lite lugnare och tänka efter en extra gång för att inte trampa i klaveret och spä på det negativa.

Önskar dig en fin dag🙂✨

Jag har nått mitt mål

För några år sedan satt jag en intention om att ett mål skulle uppnås. För att vara helt ärlig var jag inte helt medveten om det, men någonstans i det undermedvetna låg det och skavde.

Jag visualiserade målet och vet ni vad nu är det nått. Att det slutligen skulle krävas en stor kraftansamling var jag inte medveten om. Trots att jag kunde gjort lite annorlunda inser jag att resan mot just detta mål varit både givande och utmanande. Jag gav inte upp för inom mig var det bestämt att det skulle ske.

Ungefär som när jag vid 15 års ålder fick fatta beslutet att för att överhuvudtaget överleva var jag tvungen att flytta hemifrån. Det beslutet jag tog då har liknats vid att kasta sig ut från 8;e våningen. Det tog år innan jag landade på fötterna, men jag kämpade alltid på. Det fanns så mycket jag ville se och uppleva.

Beslutet jag tog tvingade mig att bryta upp från kamrater och allt som var tryggt i min miljö. Det fanns aldrig någon återvändo och jag var tvungen att fortsätta framåt. När mina kamrater kunde ägna tid åt allt de tyckte om. Fick jag kämpa för att överleva dagen och finansiera min tillvaro. Varken samhället eller mina föräldrar bidrog till det i någon större utsträckning.

Jag vet allt om hur det är att uppleva när våra sociala skyddsnät inte fungerar. Och det finns också något som jag brinner oerhört mycket för beroende på mina egna upplevelser. Nämligen barn och ungas rättigheter och att de måste tillvaratas. Det är inte föräldrars rättigheter som ska råda i första hand, vilket det var och fortfarande är.

Jag har ibland ansetts som privilegierad och bortskämd, men faktum är att jag kämpat mig upp helt för egen maskin. Det du ser är kanske inte alltid det du tror. Jag har bearbetat händelser och situationer. Jag har sett och upplevt vuxna svika fler gånger än jag orkat räkna. Jag har sett myndigheter i Sverige svika barn och unga., även mig.

Trots allt detta har jag aldrig stannat i självömkan. Jag har fortsatt ödmjukt och envetet fram på min väg. Djupt där inne bor det nog trots allt en Gnosjöbo😉

Så, när jag efter vårens alla väg omledningar på grund av min utmattning tvingades sakta ner. Kan jag med stolthet och ödmjukhet meddela att jag är klar med min Masterexamen in religion, peace and conflict samt passerat över 500 HP.

Jag som 15 åring inte ens kunde tänka tanken att jag skulle kunna utbilda mig, eftersom all kraft gick åt till att överleva. Idag och då visste jag att det var det enda riktiga att lämna hemmet. Inom mig visste jag hela tiden att det skulle gå och att allt skulle bli bra.

En dröm som jag alltid närde inom mig var drömmen om att en dag få läsa högskolekurser inom internationellpolitik och religion. Så, i dagarna nådde jag äntligen mitt mål med att avsluta min examen. Det tog lite längre tid, men nu är jag här.

Dags att sätta nya intentioner snart och blicka framåt, eftersom det alltid finns en väg som leder framåt. Den kan vara tråkig och full med höga hinder, men jag vet att det alltid går att ta sig fram på ett ödmjukt och fint sätt utan att trampa på andra.

Önskar dig en fin dag;)

Jag skrattar högt

Ja, det är otroligt men Merkurius retrograden har redan trots att den är i sin linda bjudit på tillbaka blickar. En väldigt positiv sådan måste jag säga, men jag skrattade högt när en gammal händelse aktiverades igen.

Det slår nästan aldrig fel och till viss del välkomnar jag denna retrograd, eftersom det finns några lösa pusselbitar som behöver ses över igen. Någon frågade mig om vad som kan ske och teknik strul, förseningar och möjlighet att räta ut tidigare frågetecken är något som det kan föra med sig.

Merkurius är vår kosmiska budbärare och det gör att kommunikationen kan behöva tänkas igenom lite extra. Dock ska man aldrig avstå från saker utan det som behöver genomföras ska givetvis göra det. Lyssna till intuitionen, den vet ofta vad som ska göras.

Faktum är att hela denna dagen upplevts som lugn och inåtvänd, vilket även speglar det som sker på den astrologiska fronten. Så, passa på att smida planer, ta hand om dig själv och låt allt ta längre tid.

Den här perioden ska verkligen ses som en möjlighet att utveckla tidigare startade projekt samt att vila. När retrograden sedan är över har vi således hunnit tänka igenom vissa aspekter och vi kan börja agera igen. Vissa astrologer kommer med negativa budskap under retrograden, men det finns ingen anledning. Är vi positiva och har tillit till att allt blir som det ska, kommer det spegla det som reflekteras tillbaka till oss.

Vi kan alla påverka oavsett och har vi ett positivt förhållningssätt kommer det även ge betydligt mer glädje. Så jag hoppas att detta inlägg bidrog med en djupare förståelse för retrogradens betydelse, men att vi väljer själva hur vi vill betrakta det som sker.

Önskar dig en gynnsam och fin vecka.

På återhörande:)

Konsten att kunna navigera

Har ni tänkt på att livet är som en inslagen väg på GPS. Att vi har föreställningar om hur resan längs den där vägen ska se ut. Dock kommer det alltid ske olika typer av väg-om-ledningar för att navigera rätt till det slutliga målet. Väg-om-ledningar som i slutändan är viktiga och kommer ha avgörande betydelse för vårt lärandet.

Jag menar hur många har inte hört klyschan, det är inte målet som är det viktiga utan resan dit. Jag håller inte riktigt med för målet är precis lika viktigt, för det är målet och bilden när du når det som är av betydelse, för att navigera fram genom alla väg-om-ledningar.

Imorgon går vår kosmiska budbärare retrograd och jag fattade ett beslut, men av hänsyn till det och för att vänta in rätt läge. Kommer jag låta det mogna under retrograden av den enkla anledning att min intuition säger att det är av betydelse.

Jag vet inte hur många av er som litar på intuitionen, men jag gör det allt mer. Den är viktig och den säger mer än tusen ord. Följer man inte den kommer den göra obehagliga avtryck i den fysiska kroppen och har vi inte lyssnat på den tillräcklig. Riskerar den att slutligen få nog och då kastas vi ofta tillbaka, utan att kunna påverka det som sker.

Intuitionen sägs vara vår själs spegel och den är välförankrad i den livsresa vi ska göra här på jorden. Dock har vi fostrats i att lyssna på det så kallade förnuftet som styrs av hjärnan och samhällets rådande normer. Sedan går vi här och funderar över varför människor mår så dåligt. Svaret är egentligen väldigt enkelt. Allt börjar med dig och följer inte du din intuition och sätter gränser, kommer du må dåligt i ditt inre vilket sjukhälsotalen speglar.

Så, ett råd är idag när vi har oerhört vackra fina transiter mellan Mars och Venus att lyssna inåt. Följ din intuition och se vad den säger. Skriv ner det som dyker upp och ta stegen som krävs för ditt sanna väsen i början av December, om det inte dyker upp gamla olösta saker för då är läget att agera och hela det redan nu och framåt.

Det sägs att vi helar våra egna sår genom att gå in oss själva och först då kan vi sedan nå utåt och hela det omkring oss, något som behövs i denna allt mer polariserade värld. Allt börjar alltså med dig.

Önskar er en gynnsam och vacker dag🙏✨

När fruktskålen förvandlas till godisskål

Där sitter jag tillbaka lutad i soffan och min svarta pälsiga följeslagare snarkar gott bredvid. Helt inne i min deckare som jag slukar sida efter sida. Plötsligt flyger den tidigare trötta vovven upp och börjar skälla hysteriskt. Det knackar nämligen bryskt på dörren.

Jag hasar mig nerför trappan medan tudor hunden skäller. Jag öppnar dörren och slås samtidigt av att det kan vara typ Halloween idag. Mycket riktigt, jag kastar mig upp för trappan bara för att inse att det inte finns en tillstymmelse av godis, förutom en halv kexchoklad, vilket inte känns så där okej att ge bort. Hittar turligt nog en ihop knycklad sedel i plånkan och ger de små monstren den.

Andfådd sätter jag mig i soffan igen för att läsa. Då knackar det på dörren igen och en ny genomsökning av lådorna påbörjas. Turligt nog hittar jag en chokladkaka. När sonen en stund senare undrar om jag kan hämta vid stationen, kastar jag mig in i bilen. När han sätter sig i bilen förklarar jag att vi måste svänga förbi Ica och köpa godis.

Han håller med och vi köper godis, får också tydliga instruktioner,vilken typ av godis som barn idag gillar. Tacksam för hjälpen att bära högen av påsar, inser jag att hans instruktion typ påminde om när jag myndigt förklarade för min pappa att marmeladkulor inte är på modet. För en så där 20 – 25 år sedan🙈😂

Sagt och gjort kunde jag efter shoppingrundan andas ut en liten stund. Inser att jag inte riktigt hänger med nuförtiden. Men är ändå tacksam över att tiden när det skulle köpas Halloween dräkter är över, så vad är det mot lite godis inköp. Sockerstinna barn är väl ändå i slutändan glada barn.

Glad Halloween, för det väl typ alla att det är😉👻☠️🎃

Fjärilar i magen

Ja, då står en ny vecka inför dörren och vi inledde denna måndag med nymåne. I inte mindre än Skorpinionens tecken. Kanske dyker hemligheter upp som behöver komma upp till ytan. Den som lever får se, men det mest anmärkningsvärda var att vi dessutom hade Uranus i opposition. Det innebär att stora skiften är på gång.

Hur det påverkar var och en av oss återstår att se. Uranus står för förändring, vilket vi kommer se mycket av de kommande åren. Själv har jag en spännande uppgift framför mig och det ska bli spännande att se vad som blir utfallet av det. Dags att slutföra det som inte kunde bli av i våras.

I veckan vänder vår kosmiska budbärare retrograd och saker som inte blev av kan bli aktuella igen. Det är alltså minst sagt spännande tider vi lever i, men det öppnar upp för ännu en möjlighet att förändra det som kanske inte blev av i April. Jag hoppas innerligt på det🙏✨

Turligt nog är jag ledig och kan ägna tid åt mig själv och det jag brinner för. Dagen inleddes med skrivande och sedan en promenad längs med vattnet. Återhämtning och utveckling på samma gång.

Hoppas ni alla har en fin måndag, på återhörande;)

Ett nytt vitt ark

Ännu en vecka har passerat och min själ samt hjärta längtar efter att strosa i Engelska parken. Den är så oerhört vacker och de gamla byggnaderna minner om historiens vingslag. Det gamla anrika Universitet där Linne höll till. Platsen där den akademiska kvarten myntades. Platsen där domkyrkan och slottet tronar.

Ja, jag är verkligen förälskad i just Uppsala. Det är så vackert nere vid Fyrisån, kullerstensgatorna och broarna som leder över ån och för oss upp mot domkyrkan och Carolina.

Det är en ynnest att få befinna sig här och det är således dags att stänga en dörr och gå ut emot något nytt och okänt. Först ska jag bara andas in miljön och insupa de vackra miljöerna innan det är dags för ännu ett avsked. När jag kom hit för 2 år sedan öppnades en ny värld upp för mig och jag har lärt mig så mycket. Framförallt om mig själv och den väg jag ska vandra.

Jag minns promenaden som förde oss i Dag Hammarskölds fotspår och även Fadimes. Fadimes kamp för att överleva under ett konstant hedersförtryck. Något vi inte lyckades sätta stopp för, hederns förtryck var alldeles för starkt och vi var allt för naiva. Fadimes kamp lever i högsta grad och även Hammarskölds hopp om fred. Den kampen tar aldrig slut, men minnesmärkena påminner om att alla kan göra något, för en rättvisare värld.

Mycket vatten har runnit under broarna och jag är definitivt inte samma person som jag var, utan en ny uppdaterad person som under dessa år utvecklade förståelse för att mitt sanna väsen älskar kommunikation och att vara en ständig skribent. Trots att många försökt kväva mig genom att berätta att jag inte duger och klarar något. Har jag klarat mycket, väldigt mycket för att vara ärlig.

Jag vill inte längre stå i kö för att vänta på min tur. Jag vill göra det jag älskar nu, ytterligare en anledning till varför jag valt lämna partipolitiken, eftersom jag vet att en del undrar. De som känner mig vet att jag älskar politik, men inte i de former som erbjudits mig. Den passar inte mig och det lyfter inte mig att vara i dessa grötiga och kletiga sammanhang.

Jag vill vara i fria tillåtande miljöer där jag får vara den jag är utan att anpassa mig till ett tunggrott system inrutat av hierarkier. Ibland gör det ont att inse sanningen, men det är först då vi kan vara sanna mot oss själva. Det är först då vi kan vända blad och gå in i det nya.

Så, i dagarna är det dags att säga farväl till mitt älskade lärosäte Uppsala Universitet och gå vidare. Ett nytt vitt ark ska fyllas och nya blad ska vändas. Det är dock med stor tacksamhet som jag inser att de där dagarna på Donnersgatan i Visby förde mig mot internationella konflikter och ett vackert Uppsala. Ett minne jag ska ha nära mitt hjärta, när jag nu än en gång ger mig ut för att upptäcka nya platser och miljöer. Det är viktigt att våga och skapa det liv vi vill leva, det var något jag lärde och utvecklade här i Uppsala.

På återhörande;)

Sorry

Ledsen för radiotystnaden, har haft fullt upp med annat skrivande samt arbete. Kände ni av fullmånen i helgen? Det gjorde sannerligen jag och det var mycket som hände. Blockeringar och frigörelse i både knopp och själ.

Har ni tänkt på att det är vi själva som lyckas blockera våra egna framsteg många gånger. Gamla mönster och invanda beteende. Att bilden vi reflekterar ut ofta är ett invant mönster som sker utan att vi tänker på det. Har ni någon gång tänkt på att vissa situationer ofta uppstår till den dag vi lyckas bemästra dem.

Senaste 1,5 året har jag arbetat väldigt mycket med just detta och vet ni vad det börjar ge effekt. I mitt fall har det handlat om att stå emot människors projiceringar och inte låta dem bli mina, att faktiskt kunna glädjas när det går precis min riktning utan att be om ursäkt. Av den enkla anledning att jag förtjänar det allra bästa för mig! Precis som du!

Idag jublade jag av egen personlig glädje. Jag har kämpat in i kaklet och när situationen var som den var i våras tvingades jag backa. För att senare ta fart igen och vet ni vad? det gick. Det kostade tårar, arbetsinsats och ihåligt stirrande ögon mötte min spegelbild. Familjen suckade, men lät mig vara i min bubbla. Arbetskamraterna gav mig den tid jag behövde för att slutföra mitt projekt. Men vet ni vad trots kräftgång , gick det och jag är så stolt över mig själv. Nu är det ett antal steg kvar, men att lyckas nå så här långt med tanke på hur oddsen var. Är en stor bedrift👊 Tacksam🙏

Det är jag också oerhört glad över att få skriva och vet ni vad radiotystnaden är över. Jag är tillbaka i cyberspace redo att möta nya utmaningar.

Så, tack kära läsare för att ni finns🙏

Nya uppdateringar kommer🙂

Veckorna försvinner

Tiden går och snart har ännu en vecka passerat i ilfart. Det är mycket på gång och det ska bli spännande att se vad det leder till. Arbetet tar mycket tid och givetvis energi, det viktiga är att återigen bibehålla balansen. I skrivande stund har Pluto börjat ta små kliv framåt igen efter en väldigt lång retrograd.

Pluto har verkligen rört om i grytan och i natt märkte jag inte minst mina drömmar hur den återigen skulle passera över samma punkt igen. Jag har sagt det tidigare, men senaste åren har varit minst sagt processfyllda och det har inte på något sätt fungerat att skynda på något.

Det har jag själv märkt, men även bland andra jag möter och samtalar med. Nu är det alltså dags igen att blicka framåt mot nya sidor och vända blad. Se, allt som en oerhört lärorik process. Den jag var tidigare är inte längre jag och därför måste justeringar göras.

Just, nu njuter jag av ett väldoftande doftljus och att få slappna av under den där filten i soffan. Faktum är att jag för första gången på flera år valde att knäppa på TV.n för att se ett program.

Höstlunken infinner sig även i år, men skillnaden är att jag tillåter mig njuta av lugnet och tystnaden. Först ska jag vila ett tag, för att senare fatta nya beslut gällande min egen utveckling. Målen kvarstår och finns där borta i horisonten, men jagandet efter det lönar sig inte. Jag har lärt mig att allt kommer till dig när det ska, därför finns ingen anledning att stressa.

Så, än så länge kommer jag njuta av mitt soffläge och skenet från det vackra väldoftande ljuset. Den där räkmackan kommer nog aldrig, men för att ta nya friska tag är det alltid bra att vila innan det är dags för nästa steg.

Önskar dig kära läsare en fortsatt fin dag;)