Jag tänker på bokbålen

Bilden är hämtade från Dachau, där politiska fångar, Judar och förståndshandikappade förde från 1938 och fram till 1944.

Det är ganska skrämmande och samtidigt ganska självklart att se vilken politik SD för i Sölvesborg. En rejäl åtstramning av den kulturella friheten att uttrycka sig. Kulturen som alltid varit lika viktig som politik. Analyserar vi hur samhällen förändrats genom historien har kulturen alltid varit bärare av förändring.

Därav den viktiga och självklara tanken om att den kulturella möjligheten att påverka genom sina uttrycksformer alltid måste värnas. Inte enbart det skrivna ordet, utan även genom dans, konst och musik. Tänk vad torftigt och fattigt vårt liv samt utvecklingen av våra samhällen varit utan kulturen. Faktum är att det inte skett någon utveckling eller förändring utan den.

Att den är ett maktmedel är en självklarhet, därmed får SD framfart i Sölvesborg mig genast att tänka på Bokbålen i Nazi Tyskland. Där litteratur som inte gick i linje med vare sig antisemitism eller oliktänkande kring just olika livsfrågor samt vetenskapligt tänkande stämplades som farlig. Därav tvingades människor bränna sina böcker på bål, bibliotek på universitet tömdes på kritisk litteratur. Konst beslagtogs och brändes. Kvar fanns endast en snäv tolkning som ansågs spegla de rätta idealen. Den som talade om att Judar, homosexuella, politiska motståndare eller förståndshandikappade inte borde existera. Det borde enligt regimen i Nazi Tyskland förintas.

Så, stoltheten i mig när människor i protest hänger upp just Prideflaggor och kritiken gällande begränsningen av den kulturella friheten ljuder genom luften ger mig hopp. Vi är fler som vill ha ett öppet och demokratiskt samhälle. Där alla oavsett kan leva sida vid sida. Men den högerpopulistiska politiken och dess strategi är sig lik och steg för steg visar den sitt rätta tryne. Ett riktigt vidrigt tryne! Nämligen den som gör gällande att begränsa den demokratiska friheten, genom att avgöra vad som ska anses normalt och inte.

Historien talar sitt tydliga språk och minnet av bokbålen samt stegen dit gick fortare än vad många trodde. Står vi inte upp för alla människors lika värde och den kulturella friheten att öppet kritisera och förmedla olika bilder, så kan vi dessvärre vara där snabbare än vi anat. Dock lyser alla dessa goda krafter med sin närvaro, än finns tid att värna om demokratin och den konstnärliga friheten. Vi är många som förstår värdet och vikten av den, som minns den förfärliga historien och hatet. Ingen av oss vill dit igen. Så, tack till er som manifesterat för ljuset och alla människors rätt.

Fjäderlätt likt en Amiral

Ännu en vecka har passerat och det känns som det är fredag och måndag jämt. Idag är det en underbar höstdag och min vana trogen inleddes denna lördag med en promenad i naturen. Underbar känsla att få börja dagen så.

Idag har vi haft en fullmåne i fiskarna och vi avslutar det senaste halvårets processer. Dagarna innan fullmåne påverkas alltid min sömn, genom att jag vaknar vid 3.00 oh är klarvaken. Dessa timmar på natten är oerhört givande. Är aldrig så klar i tanken som då och viktiga insikter kommer ofta fram. Detta har speglat även dessa dagar.

Något annat positivt är att Saturnus nästa vecka vänder direkt efter en lång period i retrograd. Saturnus har ett dåligt rykte eftersom han manar på oss och tvingar fram förändringar om vi inte gjort dem tidigare. Olika livskriser kan ofta kopplas till Saturnus position i ditt horoskop. Dock ska vi komma ihåg att detta inte alls är av ondo, utan efter en period kommer vi nått en god utveckling som justeringarna tack vare Saturnus tvingat fram. Det sägs också att vid väl utfört arbete skänker han oss en belöning vi ofta inte trodde var möjlig.

Saturnus och Pluto har minst sagt haft stor inverkan på det senaste 1,5 åren i mitt liv. Så, nu hoppas jag innerligt att de är nöjda med mitt arbete som minst sagt varit extremt prövande. Dags alltså att blicka framåt och vad det gäller fullmånen så kan den komma med nya besked inom ett antal dagar.

Vi blickar alltså framåt och avslutar de processer, som inte minst arbetat inom oss. VI har alltså en positiv och härlig vecka framför oss, som förmodligen kommer med nya besked och inte minst manar oss framåt. Själv, har jag upplevt det senaste halvåret som att gå i riktigt kletig deg.

Hoppas, du har en underbar helg. Jag bjuder också på en vacker bild på Amiralfjärilen, som helt i tidsandan vill berätta att det är dags att fatta besluten i ditt eget liv och att det därför är din uppgift att genomföra förändring.

Dags att sträcka på sig

Min fantastiska Hortensia som jag köpte som lösblomma i början på Juli blommar och växer så det knakar. Enligt solöga vill hortensian berätta för oss att vi ska visa upp oss för världen. Så, frågan är vilken talang eller sida hos just dig går du och gömmer.

Denna sensommar har vi haft oerhört mycket getingar både inomhus och utomhus. Tror de flesta kan intyga detta och Solöga beskriver att just getingen vill berätta för oss att vi ska älska oss själva. Hur många gånger har vi inte hört att det är där vi måste börja. Säkert många, men ack så viktigt.

Idag kom jag iväg på min yogaworkshop och effekterna av den finns fortfarande kvar i kroppen. Jag slogs av en tanke, eftersom vi idag arbetade mycket med ryggen och vi uppmanades att sträcka ut den samt förlänga den i olika övningar. Riktigt jobbig och en stund kunde jag uppleva ett visst illamående. Det gick över och jag vet att detta är precis det som ska utvecklas och förbättras med hjälp av dessa övningar.

Många har problem med ryggen, med diskar som pressas ihop och inte minst bäcken som blir sneda. När jag började med yoga tvingades jag att sluta först, eftersom effekterna för mitt välbefinnande och min rygg inte var optimala.

I våras insåg jag dock att en stark och välmående rygg kräver varsamhet, men även ett medvetet arbete för att lösgöra låsningar i olika delar. Den fysiska kroppen och själen hänger ihop och därför måste vi arbeta med båda delarna. Jag är helt övertygad om att människor skulle slippa ryggproblemen om vi medvetet arbetade med vår ryggrad. Därför har jag valt att återvända till Ashtangayogan igen, för att bli stark och välmående.

Det kommer givetvis ta tid och mina låsningar sitter i bäcken, bröstrygg och i mina axlar, som är oerhört låsta för att uttrycka mig milt.

Vid stress drar inte minst kvinnor upp sina axlar, vilket resulterar i smärta och bekymmer med ryggen. Det är alltså inte läkemedelsindustrin som kan lösa ryggproblematiken, utan ett medvetet och hälsofrämjande arbete för att öka dess rörlighet med exempelvis yoga. Visst, det är obehagligt men jag vet att det på sikt kommer göra min rygg väl. Vad du väljer att tro på är givetvis upp till dig.

Vidare samtalade jag med en person om att etablera hälsosamma vanor och vi kom fram till att det tar tid. Det innebär dock att jag dag för dag närmar mig nya vanor och den stora målsättningen är att gå upp tidigt och yoga innan arbetet. Ni kanske märker att jag fortfarande arbetar på det, men det är alltså höstens stora utmaning. Det och att jag dagligen en stund om dagen ska ägna mig ät mitt skrivprojekt. Time will tell, men det är viktigt med målsättningar som är synbara.

Så, trots att inget blev som tänkt bjöd helgen på precis alla de där bitarna jag behövde. Nämligen vila, yoga, vänner och skratt samt skrivande och även reflektion.

Hoppas, du har haft en fantastisk helg.

Det blev inte som det var tänkt

Att förändring tar tid och kräver medvetna ansträngningar är ingen underdrift. Under hela mitt liv har jag omedvetet och medvetet arbetat för förändring. Det är inget som tar slut och är en ständigt pågående process.

Då och då inser jag ändå hur mycket som skett. Idag var en sådan dag och en ny uppmaning gav mig ett nytt uppdrag. Spännande kan jag tycka att det aldrig står still. Det viktiga dock är att själen och kroppen hänger med.

Just, nu har jag precis som många andra drabbats av förkylning och feber. Notera att jag tar det väldigt lugnt. Tidigare hade jag rusat på utan att lyssna på kroppen, men det går inte längre. Istället ligger jag här och återhämtar mig, dessvärre tvingades jag ställa in en planerad aktivitet i yogans tecken.

Hoppet finns dock kvar att det ska fungera imorgon, men eftersom jag fick ett nytt uppdrag som behöver lite tid och eftertanke. Insåg jag precis att det blev som det skulle. Det är ändå det där som gjort livet så oväntat på sistone och jag har blivit betydligt bättre på att följa flödet.

Igår stötte jag ihop med en vän från en tidigare period i mitt liv och vi blickade tillbaka och jämförde med nuläget. Alltså, mycket har hänt och livet står då sannerligen aldrig still. Just, därför kan livet betraktas utifrån att vara i ständig förändring. Kanske inte alltid märkbar till att börja med men med en tillbakablick blir det påtagligt. Varken jag eller hen tycks vara densamma och det är väl ändå det som är så oerhört festligt.

Så, ta vara på dagen och ditt liv. Gläds åt förändringen eftersom det då sannerligen är det enda som är riktigt bestående. Ta, hand om dig:)

Jag är lycklig

På riktigt känner jag mig lycklig. Det är en oerhört angenäm känsla, vilket beror på många olika omständigheter. För att vara helt ärlig borde det egentligen varit tvärtom och med tanke på vad dagen erbjudit är det nästan ett mirakel.

Häromdagen satt jag och lyssnade på en av mina vägledare, som sade ord som landade så där vackert och fint inom mig. Det handlade om att allt börjar med dig själv och det är där du måste börja. Men att vi många gånger tenderar att fastna i polaritet, vilket enbart kommer leda till ännu mer separation både på ett världsligt och personligt plan. Vidare har jag idag stått upp för mig själv och sagt ifrån. Jag valde att inte tyst svälja och gå vidare i förhoppning att det skulle försvinna. Jag valde att vara obekväm…. Hemska tanke enligt min uppfostran som egentligen sade att det var fint att vara foglig och anpassningsbar😝

Nej, utan istället stod jag upp för mig. Jag kapade vissa band och mönster. Insåg att jag inte längre är en dörrmatta, som förväntas att ställa upp för andra när det behagar dem. Nej, jag valde att ställa upp för mig själv och säga nej. För det är jag så oerhört stolt och det är faktiskt ett bevis på att jag kommit en enorm bit i min personliga utveckling.

Det kan tyckas enkelt men för mig var det stort och det betalade sig riktigt stort. Energin återvände och jag insåg att andras tyckande samt att behaga dem är över. Jag ska börja göra saker för min egen skull och ingen annans.

För första gången på månader hade jag energi när jag kom hem. Därför slog jag upp min laptopp och valde att göra det, som jag trots allt älskar mest. Utan prestation och enbart för min egen skull lät jag fingrarna röra sig över tangentbordet. Det som skapades var ett mirakel och jag tackar universum djupt för insikten att välja mig själv.

Vi finns inte till för att anpassa oss efter andra utan för att skapa det vi vill. Däremot behövs en större acceptans och tillit. Jag inser också att det är dags att gå vidare och kapa banden med det jag inte längre vill ha. På det sättet väljer jag att säga ja till mig själv och på så sätt kommer även energin räcka till det jag vill. Det som låter så enkelt och självklart har alltid varit så svårt för mig. Tack, för dessa vackra insikter och min förhoppning är givetvis att det ska sporra dig kära läsare att sätta dig själv först💕

Önskar dig en fortsatt fin dag:)

Uppe i det blå

Helgen har bjudit på fantastiskt väder. Tänk att kunna strosa hem längs Stockholms ström i 18 graders värme kl. 22 på kvällen.

Sorlet av glada människor och klirrande glas vid Stureplan har förgyllt min avkopplande helg. Laddat batterierna med samtal och skratt.

Tacksam, över det jag får uppleva och har möjlighet att göra. Stockholm är kort och gott bra för min själ. Jag älskar myllret och de vackra miljöerna staden bjuder på🙏 Se bara bilden nedan på Urban Delis takterrass på Sveavägen. Kan varmt rekomenderas🙂

Vad det gäller just packningen så fanns det kort och gott mer att önska. Värt att notera är att den röda är min och att hårfönen lyste med sin frånvaro. Visst löste det sig, men minst sagt roligt hade vi när jag upptäckte det🤣. Tack, för roliga igenkännings kommentarer gällande packningen😂

Konsten att kunna packa

Alltså, då står jag där igen och tittar ut i tomma intet. Hundra olika svepskäl och en stor trötthet ligger som en våt filt över mig. En riktigt tung ylle filt för att vara helt ärlig. Medger att jag på riktigt tycker det är jobbigt att behöva packa.

Tom stirrar väskan på mig och jag hinner tänka att den är alldeles för stor för en weekend. Det ser ut som om jag typ ska resa jorden runt ett halvår, trots att det i själva verket handlar om 2 dagar. Ändå har jag nått den krassa insikten att jag inte kan packa strategiskt eller klokt och därför förlikat mig med den stora väskan..

Jag slänger ner lite kläder utan egentlig eftertanke. En stund senare tittar jag ner i väskan för att slänga ner ytterligare plagg, för tänk om jag skulle vilja använda den blusen eller klänningen istället. Pustande ojar jag mig för att hygienartiklarna inte kommer få plats och förmodligen inte heller skorna😆 Hemska tanke att jag skulle behöva stå där och ångra mig för att jag inte packat ner det där som var tanken.

När jag väl når min destination och ska öppna den överfyllda väskan, så vet jag oftast vad jag vill använda. Det blir i stort sett samma kläder som vanligt. Skrattande kommer jag konstatera att pack misslyckandet som vanligt får betyg A. Inte en gång har hotellpersonalen frågat undrande hur länge jag tänker stanna….

Mannen har för länge sedan slutat kommentera, men säger varje gång vi åker bil att det är tur att vi har en kombi. När han på plats burit in all packning under tystnad, kan man se en lättnad när hotellrumsdörren slår igen och all packning är på plats. Det är nämligen då vaccation kan börja, trots att resan dit varit tung och mödosam.

Så, säg hej till dagens största I lands problem# Min inkompetens gällande packning. Önskar en fantastiskt bra dag:)

Jag ska skriva

Då kom det där oundvikliga ögonblicket då jag öppnade laptopen igen. Där satt jag med distans och blickade ut över mina skrivna ord. Det skrivna ordet har varit en stor del av de senaste 10 åren och jag tycks aldrig tröttna. Förundrad kan jag ibland läsa något gammalt paper eller uppsats och undra var orden kom i från.

Idag fick jag ett budskap att det var viktigt att avsätta tid för just skrivande. Jag tittade mig omkring och tog upp min laptop igen. Det är en härlig känsla när det trots allt flyter och sidorna fylls med ord, som blir till en helhet.

Från början vet jag inte alltid vart det ska leda, men det är trots allt givande att unna sig den tiden. Att enbart gå in i sin egen bubbla och göra det man innerst inne älskar. Att formulera sig och försöka fånga uppmärksamhet, samt vinkla orden i en viss twist för att kunna nå ut med ett visst budskap.

Det skrivande ordet är precis lika viktigt som just den talade retoriken. Att kunna formulera sig på ett sådant sätt som gör att människor vill läsa vidare, men inte minst för ens egen skull. Det måste alltså finnas någon substans i det man gör. Så jag lyder trots allt rådet att skriva, för det var den uppmaning jag fick idag och jag valde att lyssna. Är det något det senaste året visat är vikten av att följa intuitionen, för den leder oss rätt förr eller senare. Dock kan saker och ting ta längre tid än vi tror, men det är också helt okej.

Universum bjuder på ett fantastiskt flöde denna vecka, så låt allt komma till dig och låt det ske. Betrakta det som sker, för det gör det av en anledning. Fundera över vad du skulle älska att göra och låt på så sätt det inre barnet blomma upp inom dig.

Önskar dig en fantastiskt givande dag och inte minst vecka;)

Jag drömmer om…

Den senaste tiden har jag spenderat oerhört mycket tid i skogen och vid havet. Det renar och healar, samt håller mina stressnivåer i schack. De senaste 5 åren har jag jagat. Jag har jagat mål och drömmar och visualiserat dem i horisonten, men ständiga käppar i hjulen har alltid satt stopp trots att mållinjen varit närmare än du kan ana. Det har alltså varit kantat av ständiga besvikelser, trots det harjag alltid rest mig upp.

Jag behöll tron och positiviteten tills det en dag sade stopp. Inte så att tilltron och den positiva inställningen försvann, men jakten. Ska jag vara ärlig så vet jag inte vad det var som jag jagade.

Häromdagen vid en meditation kände jag en tomhet, men en behaglig sådan och när det kom en uppmaning om att se fram mot nya drömmar och mål. Kunde jag helt plötsligt inte formulera dem. Jag tittade tillbaka och frågade mig själv. Vems drömmar och mål var det jag jagat egentligen?

Nåväl, jag lät det bero och resonerade helt enkelt att det kommer komma till mig. Då kom ett meddelande till mig, som hörde ihop med en målgång som aldrig blev av. Jag skrattade för mig själv och insåg att chansen liksom kom tillbaka än en gång. Vad det leder till återstår att se, men den här hösten har hittills bjudit på fina oväntade händelser. Personer från det förgångna har helt plötsligt blivit en del av min vardag. Jag menar döm om min förvåning när jag sprang på en kollega, som jag arbetat mycket med för flera år sedan på parkeringen till mitt nygamla arbete.

Vi skrattade gott åt detta. Saker och ting faller tids nog på plats och än en gång blev det inte som tänkt, men som min vägledare brukar säga. Det blev dock precis som det skulle, vilket jag är tacksam för.🙏

Något annat som värmde mitt hjärta ytterligare var att Hanif Bali har förlorat sitt förtroende inom M. Det skulle dock krävas att han kritiserade Bildt, för att M-ledningen skulle agera. På tok försent om du frågar mig, en sådan förfärlig och kränkande retorik hör definitivt inte hemma i offentligheten eller det privata, vilket Bali gång på gång visat upp. Så, jag skickar mina tack till Universum för att de slutligen satte stopp för denna mans framfart. Även om Bali förmodligen aldrig kommer tystna, så hoppas jag att vi slipper honom i det politiska samtalen.

Med önskan om att du har en fin dag;)

Inre och yttre Konflikter

Vi har ytterst positiva aspekter på stjärnhimlen den kommande veckan, vilket bådar gott och ger möjlighet till helande samt läkande. Många beskriver att det senaste året tvingat dem till avslut i olika relationer eller så har omständigheter gjort att förändring krävts.

Det är inget att vara rädd för utan det bästa är helt enkelt att låta det ske. Ett avslut innebär ofta att något nytt kan ta sin början. Något som dock är väldigt viktigt är att arbeta med den inre balansen, eftersom det är ditt inre som reflekteras ut. När det inre förändras kan inslag i livet behöva justeras för att passa oss betydligt bättre.

Själv tar jag ett steg i taget, men kroppen börjar återvända till att vakna tidigt på morgonen igen. Det ser jag som ett tecken på att det går åt rätt håll. Ändå är det av vikt att ha en god planering för hur man kan få in inslagen av återhämtning. Jag har exempelvis arbetat alldeles för länge ett antal dagar. Familjen blir inte glad, men det är svårt att balansera det inom mitt eget yrke. Kompenserar det med att vara ute mycket i naturen, yoga och meditera.

Den berömda återhämtningen är som sagt A och O. Dock kommer min söndag ägnas åt konflikter ute i världen. Det är alltså dags att ta tag i det skrivande som har vilat och återigen grotta ner sig i Rohingya konfliktens aspekter. Kantade av utanförskap, asymmetri i maktrelationer och den auktoritära regimens ständiga övergrepp mot olika etniska grupper. I det sammanhanget kommer mina inre konflikter för att finna balans i livet anses vara betydelselösa. Det är den visserligen inte, dock talar vi om konflikter på helt olika nivåer. Min egen inre konflikt kan jag hantera. Rohingya befolkningens däremot kan ingen vare sig lösa eller hantera, men vi kan bidra med kunskap och analys av konflikten för att på sikt nå helande och läkande. Det är i alla fall min egen förhoppning.

Önskar dig en fortsatt bra dag:)