Jag har så länge jag kan minnas aldrig tyckt om min egen kropp. I tonåren led jag av ätstörningar. För drygt fem år sedan bestämde jag mig för att sluta vara konstant missnöjd och göra något åt det.

Det var en av de bästa sakerna jag gjort, att ansluta mig till en PT-grupp och det gav ett bra resultat. Där och då fick jag verktygen dessutom älskade min kropp och själ verkligen att träna. Ett tecken just vid utmattning är att kroppen visar på svårigheter att reglera vikten. Så var det även i mitt fall. Flera gånger i våras tog jag krafttag för att komma tillbaka efter 4 operationer. Kroppen svarade dock inte utan valde att lägga på kilo istället för att gå ner. I höstas när jag mådde som sämst gick jag helt plötsligt ner kilo och just nu står det helt stilla.

Det som jag beslutat mig för just nu är att det helt enkelt får vara som det är, eftersom det i dagsläget inte går att påverka. Dessutom har jag slutat att förakta min egen kropp, utan försöker ta hand om den. Ge den bra näring och acceptera den precis som den är. I dag exempelvis började jag med att boosta mig själv och kroppen med ett yoga pass. Därefter en promenad med min fina vän. Därmed har jag tankat energi till min kropp och själ.

Stort Tack för alla positiv feedback jag får från er som läser, det värmer verkligen.

Önskar er en fortsatt trevlig dag.