Senaste tiden har jag befunnit mig i olika forum där vi har talat om behovet av att lyfta varandra. Inte sällan känns det som om vi befann oss i ett ont kretslopp där det handlar om jakt och om att stå som segrare. Sedan om konsekvensen är att vi lyckats trampa på andra är inte särskilt viktigt.

Faktum är ju att vi har tillgång till allt och att det faktiskt finns till alla. Vi behöver inte konkurrera om situationer eller materiella saker. På något sätt bör det handla om att vi börjar med att behandla oss själva på ett respektfullt sätt för att i förlängningen se våra medmänniskor på samma sätt.

Idag läste jag en blogg där en person som är sjukskriven för utmattning ifrågasattes för att den personen gjorde roliga saker. En av de viktigaste faserna i utmattningen handlar om att hitta tillbaka till sin alldeles egna glädje. Vidare ifrågasatte de huruvida man kunde göra så mycket roliga saker när man egentligen borde vara helt slut. Jag kan svara på det och vill gärna göra det. Precis som att vi alla är olika så har vi också olika energinivåer från början. Hur många gånger har inte jag blivit ifrågasatt för att jag studerar så mycket. Den enkla anledningen för mig är att studierna fyller mig med energi. Däremot skulle jag personligen aldrig delta i ett symöte eftersom det dränerar mig på energi och märk väl jag vet att många inte syr. Däremot går jag inte runt och har åsikter om det, utan jag är snarare glad för de som tycker det är kul.

Det innebär att vid en utmattning ska man välja bort det som dränerar en på energi, men fylla på med det positiva. Jag har verkligen gjort det och nu till den glädjande nyheten: Jag kommer förmodligen kunna börja arbeta 25% snart. Det innebär inte att arbetet med att hålla tillbaka energi och sprida ut den mer jämt är klart. Absolut inte, men detta gjorde mig oerhört glad idag. Därmed vill jag också påminna om att vi alla är olika och att det är viktigt att lyfta varandra.

Önskar er alla en förträfflig dag:)