Igår var en dag som kunde bjuda på oväntade överraskningar, det var precis det som hände mig. Nåväl, det visade sig vara enbart positivt. Idag går vår käre kosmiska budbärare framåt igen, men kommer inte nå sin fulla potential förrän nästa fredag då Neptunus släpper honom. Då kan jag lova att det kommer ske saker.

Att Josefine Nilssons livshistoria väckt känslor går inte att ta miste på och med Merkurius retrograd samt Uranus i Oxen släpades sanningar fram i luften. Man kan ana att människor börjar få nog av förtryck. Bra, också att manliga skådisar säger ifrån men jag undrar samtidigt lite var de varit tidigare. Hannes Holm beskriver exempelvis hur han ringer runt för att berätta om vad Josefine Nilsson utsatts för. Möts av kalla handen. Att den anrika institutionen Dramaten haft dessa problem är inte något nytt. Inom kåren har många etablerade gått över gränserna och kvinnor vittnar om hur de blivit sexuellt trakasserade redan på scenskolan. Dock har man valt att inte agera och inte heller när svenska akademins skandal briserade. De manliga egona har alltså varit viktigare…

Det jag ändå funderar över är när det ska brisera inom politiken och näringslivet, eftersom det framkommit maximalt lite vad det gäller just dessa frågeställningar. Är det så att det fortfarande råder en enorm tystnadskultur? Jag tänker att det måste vara så, eftersom det måste vara minst lika förekommande inom dessa sektorer. Strukturer tar som sagt tid att arbeta bort, men detta är ändå alltid en början. Först måste saker komma upp till ytan och granskas. Josefines berättelse är därför viktig och betydelsefull, samt hennes drivkraft och vilja att tillslut berätta. Dock hann hon aldrig berätta den helt själv, men minnet av hennes vackra röst kommer alltid bära på minnet av att den utsatta är den som får betala det allra högsta priset.

Samtidigt är det så fint med dessa olika manifestationer, men jag tänker att det är av yttersta vikt att det inte stannar där. Jag hoppas på fullaste allvar att vi kvinnor lyfter varandra och stöttar varandra i det fortsatta viktiga arbetet. Att vi inte längre håller tyst utan står upp för oss själva och varandra. Allt börjar som sagt med dig själv. Det som har varit kan vi nämligen inte göra något åt, men framtiden skapar vi här och nu. Så, låt oss göra det tillsammans för att bekämpa strukturer som förtrycker.

Önskar er en fin torsdag:)