Ja, att hela Sverige på riktigt ska leva överensstämmer inte med verkligheten. I dag har jag haft förmånen på min resa i Sverige se övergivna brukstrakter. Med tanke på att urbaniseringen pågått i 200 år ser resultatet av det inte ut bättre än så.

Dessa små kommuner med gigantiska utmaningar som vikande demografi och till följd ett ständigt svikande skatteunderlag, behöver hjälp för att kunna finansiera sina välfärdstjänster. Välfärdstjänster som därmed kan stimulera att människor väljer att stanna kvar i dessa trakter. Starta företag och driva fram nya framgångsrika småföretag, som skapar tillväxt och tilltro.En förutsättning för att hela Sverige verkligen ska leva. Dock ser det inte ut så, eftersom glesbygden ständigt har varit eftersatt de senaste 30 åren.

Övergivna och fallfärdiga gårdar längs med vägen vittnar om ett Sverige som har väldigt olika förutsättningar. Samtidigt som vi ska vara stolta över vårt vackra och varierande land, så finns det utmaningar.

Under min resa frågade jag mig själv hur det skulle att vara att leva så här ute i obygden. Hela mitt väsen gjorde snarare uppror och sa nej. Hade jag dock frågat andra i min omgivning hade de tyckt att det vore underbart. Och det är väl ändå så det ska vara. Olika tycke och smak för hur man väljer att leva sitt liv.

Tänk vad bra egentligen att vi har möjlighet att välja den platsen vi vill sätta bo och inte minst ändra den under vår livsväg. För att detta ska kunna fungera behöver Sverige dock mer långsiktiga beslut, som faktiskt gör allvar av devisen ”Att hela Sverige ska leva”.

Önskar dig en underbar fredag från Klarälvens ödsliga strand:)