Att befinna sig vid en vacker strand gör gott för kropp och själ. Samtidigt hittar jag tusen ursäkter för att inte ligga still. Kände mig dock duktig när jag lyckades småslumra i solen under eftermiddagen.

Det är nästan så det kryper i kroppen och jag vill gärna göra saker. Alltså är en veckas solsemester för mycket, vilket vi konstaterade under gårdagen. Tur, att det bär iväg imorgon och att det finns nya mål i sikte.

Ändå någon stans innerst inne vet jag att det är bra att vila, men bara lite lagom. Fick ett meddelande från en lika rastlös vän som också gärna ville att det skulle hända mer. Så, idag samlar jag ihop mig för en stund vid strandkanten eftersom jag vet att dessa timmar är viktiga för välbefinnandet.

Skulle det bli alltför långrandigt går det alltid simma lite grann och rörelse har ingen dött av. Det är ändå under semestern som det går att skapa goda vanor gällande träning och återhämtning. Det sista är dock inte min paradgren.

Önskar dig en fortsatt fin dag:)