Kan inte annat säga än att dagarna kan liknas vid total mindfullness. Idag började jag min dag med en underbar promenad längs med havet. Ingen musik bara havets lugnande vågskvalp. Under promenaden stannade jag sakta upp och andades in luften och dofterna.

En stund senare tog jag en efterlängtad löprunda längs med stranden och njöt av tystnaden. Stannade till en kort stund och tittade på fåglarna bland klipporna, för att sedan fortsätta. Döm om min förvåning när en fiskmås attackerade mig under löpturen tillbaka. Det slutade med att jag fick kasta mig ner i sanden och fly ut bland sanddynorna😬

Ja, den försökte skydda sina ungar som var längre fram på stranden och den agerade som en ansvarsfull förälder. Jag kände att jag kunde förstå henne och eftersom jag själv dagen innan fått ett meddelande gällande att mitt eget barn hotats med kniv och pistol. Kunde jag verkligen förstå henne. Det är i stunder som man mottar sådana samtal man börjar agera på rutin. Mannen började ringa försäkringsbolag och bank samtidigt som vi kollade att allt utifrån förutsättningarna var bra. Det handlade om ett rån där vårt barn tvingats ta ut ut pengar från sitt konto under vapenhot, helt ensam och avskild från sina kamrater. Till saken ska också sägas att kamraterna gjorde sitt allra bästa. Personer som dessa är proffs och poliserna tar emot anmälningar gällande rån på löpande band, som är organiserade.

Under dagen skvalpade händelsen runt och när jag gick inne i stan önskade jag att det gick att konservera tiden och ständigt beskydda. Det går inte och våra barn har en egen resa att göra här på jorden. Allt vi kunde göra var att sköta allt det praktiska och acceptera samt förhålla oss. Jag hade dock önskat att jag hade kunnat beskydda mitt barn likt måsmamman och jagat bort förövaren, som var en förövare inte en oskyldig löpare som kom springande längs med stranden. Fast en fiskmås har sin verklighet och jag min.

Med detta sagt önskar jag dig en toppen dag:)