Mot alla odds

I dag kl 11:00 är det exakt 21 år sedan jag höll honom i mina armar för första gången. Det var ganska overkligt. Jag var19 år gammal och väldigt ung, ändå fanns det människor som slöt upp vid mina sida. Andra valde att ta avstånd, för att det ansågs uselt att vara en ung mamma. Det får dock stå för dem, men jag vill ändå belysa det faktum att dessa normer och värden fortfarande lever kvar.

Många har höjt på ögonbrynen över att jag var en så ung mamma, eftersom normerna gällande en ung mamma Snarare tenderar att beskriva ett utanförskap och är förknippat med misslyckande. Inte en gång har arbetsgivare och andra personer antagit att jag varit ensamstående, eftersom det anses vara brukligt hos unga föräldrar. Så, är dock inte fallet utan sonen har vuxit upp i en traditionell kärnfamilj, vilket inte på något sätt behöver vara bättre än andra familjekonstellationer oavsett vad normer gör gällande.

Vi valde att göra vårt allra yttersta för att ge vårt barn den allra bästa omsorg och kärlek ett barn ska ha. Han har utvecklats och fått pröva sina vingar och i dag består föräldraskapet mest av support. Ändå så känns det märkligt att inte få sjunga och lämna paket på sängen, vilket vi alltid gjort oavsett vart vi befunnit oss. Sonen har ett eget liv och vi är inte längre det viktigaste i hans liv. Tur är väl det.

Allt har sin tid och för min del handlar det snarare att inse att jag är medelålders och att jag berikats med ett barn. Ett barn vars uppväxt jag och hans pappa varit en del av i stort sett dagligen i 21 år. Vi har alltid funnits här och kommer finnas här för att lyssna, hjälpa och stötta. Det är förknippat med det föräldraansvar vi lovade honom den dagen för 21 år sedan när vi fick hålla honom i våra armar.

Barnen har vi till låns en tid och jag är så evigt tacksam för att vi har investerat den tiden väl. Jag har själv upplevt det positivt med att vara en ung mamma. Jag hade mycket ork och jag har kunnat anpassa mig förhållandevis väl efter mitt barns behov. Dessutom är jag fortfarande ung och kan med gott samvete investera min tid i mig själv och mina intressen idag, vilket inte fungerade under de år sonens intressen tog mycket tid.

Det är med stor tacksamhet jag stuckit hål på dessa normer gällande unga mammor och sänder också en stor tacksamhet till alla er som varit en del vårt liv. Berikat det, skapat gemensamma minnen och inte minst sett våra barn växa upp.

Hoppas ni alla njuter av den härliga ledigheten;)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s