Ännu en vecka har passerat och jag har försökt njuta av helgen. Faktum är att jag egentligen inte alls mår särskilt bra, men hanterar det med hjälp av min verktygslåda. Tårarna bränner innanför ögonlocken och jag är helt enkelt väldigt ledsen.

Jag vet att det är okej att må så här och talar sällan om det. Stretar på både i vardag och vid sidan om. Vet att allt kommer bli bra och att det just nu är ännu en passage som ska gås igenom och det finns en väg ut och det är framåt.

Under tiden vilar jag, motionerar och tänker på maten. Det är viktigt att ta hand om det inre först. Idag började jag min dag med en långpromenad med min vovve. Solen gick upp över trädtopparna och solljuset reflekterades i vattnet. Så oerhört vackert. Det borde alltså bara vara att njuta, men det var enbart ledsamt och tungt. Då hörde jag plötsligt Spillkråkans läte återupprepa sig, även fast jag inte såg den.

Noterade det och gick vidare längs med vattnet och kände hur jag slappnade av. När jag sedan satte mig i soffan kom jag på att jag skulle kolla betydelsen vilken var: Att jag kan fixa allt och hela det som är trasigt. Det är väl också precis vad min själ och kropp gör just nu. Skillnaden mot tidigare är att jag lyssnar och tillåter mig att vara ledsen, vilket också på sikt kommer läka det som är och har varit.

Mitt i denna process som varit återkommande passar jag också på att visualisera det jag vill känna och uppleva. Nämligen den djupa och innersta glädjen som situationer och sammanhang ger mig, men som ännu inte återspeglar det yttre livet. Det är dock i det inre allt börjar och det handlar om att bli sann mot sig själv.

Det är alltså inte farligt att vara ledsen, att säga i från även om det är stora steg för mig, som ägnat allt för mycket tid åt att vara i det yttre. Att behaga andra och inte stå uppför mig själv. Det tar lite tid och inte minst kraft att skapa det nya och sanna jaget. I detta krävs det också uppgörelser och gränssättningar, vilka inte alltid är så behagliga. I längden kommer de dock vara avgörande för mig och mitt liv. Så, i slutändan kanske det helt enkelt kommer sluta i stordåd och läkande, som ger mig kraften och glädjen tillbaka, vilket också kommer återspegla det yttre.

Ta hand om dig;)