Tänk att få ha förmånen att njuta av den vackra svenska naturen. Doften av rosenbusken som blommar. Utslagna väldoftande Liljekonvaljer och fåglarnas vackra och intensiva sång.

Bruset och sorlet från vandrande människor. Att få ligga där och njuta av solskenet, utan en tanke på att jag borde göra något annat. Att låta tankarna och inspirationen ta plats, forma nya idéer. Jag är verkligen så tacksam för att jag kan tillåta detta och jag älskar när inspirationen och idéerna får möjlighet att formas. Utan motstånd bara få vara där de är just nu.

Dagen till ära har jag även fått en vacker blomsterbucket och en lapp skriven med ett fint budskap. Jag har verkligen så mycket att vara tacksam för. För första gången på 10 år har jag inga deadlines till universitetet. Det gör faktiskt att jag kan njuta av den vackraste tiden på året på ett helt annat sätt än tidigare.

När jag låg där i solen återkom också en tanke om hur vi formats in i tankeprocesser. Där vi inte sällan valt att fokusera på fel saker. En bild dök upp på mig för drygt 10 år sedan. Jag blev på riktigt ledsen över hur stort mitt självförrakt varit.

Dock stannade jag inte kvar i minnet särskilt länge. Utan lät det gå och accepterade och förlät mig själv. Jag visste helt enkelt inte bättre. Det jag vet nu är att det är viktigt att ta hand om sig själv i det inre.

Mitt arbete har också bidragit med så mycket mer glädje och inte minst så kommer inspirationen tillbaka. Det hörni är verkligen något som är roligt. Har så många idéer på gång, men nu väntar vi snart in en ytterligare retrograd period för Merkurius. Kanske dags att damma av några idéer som aldrig blev klara när jag forcerade fram i ekorrhjulet.

Den som lever få se. Hoppas du njutit av den underbart vackra helgen;)