Idag gick jag upp tidigt för att ta en PW. Solen sken från en klarblå himmel och jag kände hur jag sakta vaknade till liv. En kaffe i lugn och ro för att sedan i sakta gemak starta denna dag.

Overkligt att vi befinner oss i mitten av Augusti. Sakta men säkert börjar omvärlden vakna till liv. En del går mot en osäker höst där permitteringar hänger över dem. Samtidigt lovas äldreomsorgen mer medel av Socialdemokratin, frågan är hur Riksdagen ställer sig till detta? Liberalerna vill höja rut, eftersom det enligt deras åsikt skapar fler arbeten? Det finn många viljor att förändra, men vägarna tycks vara många. En sak som är gemensam är att det inte är lätt att föra en ekonomisk hållbar politik i Sverige med tanke på läget i riksdagen.

Fler och fler vill gärna se mer offentliga medel till den kommunala och offentliga välfärden, men det går föga hand i hand när skattemedlen för de små kommunerna inte räcker till. Detsamma gäller för regionerna, som förutspås få stora underskott. Detta med en allt mer ökande arbetslöshet och på sikt en omställning av arbeten.

Där krävs omställningar i form av kompetenshöjning och vuxenutbildning. Områden som snarare har skurits ner under de senaste 15 åren. Att Sverige liksom övriga Europa står för utmaningar går inte att ta miste om. Men det krävs samarbete och att den svenska befolkningen också bestämmer. Vill vi satsa mer offentliga medel på välfärden eller ska vi nöja oss med en bristande kvalitet.

Det går som sagt inte ha kakan utan att vara villig att betala för den. Det är sådana saker jag ser fram emot att se vilken utveckling som kommer att ske. Är svenska befolkningen fortsatt villig att betala mer i skatt för att bibehålla nuvarande standard?

Vad har egentligen de politiska partierna för långsiktiga lösningar? Det är frågor som jag gärna vill ha svar på, efter en morgon då jag har befunnit mig på en liten enkel och kortfattad spaning.

Ta hand om er;)