Liksom överskriften gör gällande är det faktiskt precis så jag känner. Trots att jag idag är mitt vanliga jag ganska lik rent energimässigt. Kommer dessa dagar då kroppen är seg som gummi och både själ samt kropp vill inget hellre än att låta dagen passera.

Det är inget att få panik över och jag vet att vi är många som känner så här stundtals, men idag är jag fullständigt nockad. Igår hade vi en stark konjuktion mellan Uranus och Saturnus, vilket givetvis bjöd på spektakulära händelser som dessutom rev upp gammalt som behövde komma upp till ytan. Det löste sig givetvis, men natten bjöd vidare på en valp som hade ont i magen samt ett enormt arbete för kropp och själ att släppa taget om vissa händelser.

Därmed är jag extremt jet laggad idag och vill inget hellre än att sova. Det innebär att minsta lilla projekt blir större än vanligt. Varför skriver jag då detta kanske någon undrar. Jo, för att just berätta att det är okej att ha sådana här dagar och för att inse att man inte är ensam.

Hur känns det då kanske någon undrar. Idag känns det som flera lager av is har smält och att jag sitter här totalt mörbultad. Jag vet att det kommer bli bättre, men jag är dock fortfarande i chock över hur manipulation och psykisk misshandel kan sätta de spåren det gör hos ett litet barn. Hur ondska kan påverka en människas förutsättningar resterande liv i alla delar av det mänskliga livet trots att mycket hamnat i glömska. Hur föräldrar kan vara försvarslösa och inte kunna rädda sina barn från sådana förhållanden, eftersom de själva är manipulerade.

Därför inser jag mer och mer hur viktigt det är att barn får växa upp i trygga och fina miljöer. Med goda och fina vuxna. Den kampen får alltså inte upphöra någonsin.