Under Merkurius retrograden och även följt av den har jag stött på ett återkommande tema. Ett tema som säkert fler av er känner igen, nämligen människor som endast ser sitt eget syfte och väljer att vrida allt till sin egen favör även när motsatsen så att säga är bevisad.
Idag nåddes jag av ännu ett sådant inträffande och just i nuläget ser jag faktiskt ingen lösning. Dock har jag stor tillit till att det kommer bli bra. Det är ju trots allt inte de enkla processerna som leder till utveckling. Jag har kommit till en slutpunkt där jag måste stå upp för mig själv. Tidigare hade jag anklagat mig själv och fört över dessa personers oförmåga på mig själv.
Nu däremot blickade jag in i spegeln och insåg att det inte alls handlade om mig, utan om de personerna och dess projiceringar. Ett återkommande tema skulle vi kunna säga. Något som även kännetecknar dem är att de mer än gärna går till attack i skrift och verbalt. Jag kan lugnt konstatera att min sanning är en helt annan, vilket jag gärna sträcker och förlikar mig vid.
Däremot kommer jag inte tassa på tå utan jag har helt enkelt beslutat att nu får det helt enkelt vara nog. Passande nog var det en klok och mogen person som höll med mig och menade att detta inte på något sätt kunde accepteras, så nu inleder jag en . Tacksam för att en sådan vis och klok person gav mig kraften och modet att sätta stopp. Där jag står upp för mig själv och vägrar att bli trampad på.
Det är alltså dags att säga stopp, vilket jag tidigare haft väldigt svårt för. I går sade jag till min sambo att vissa saker är kanske välsignelser, där man tvingas se saker i vitögat. Med syftet att helt enkelt göra om och göra det betydligt bättre. Vad vet vi inte just nu, men vår semester är sönderslagen och det ser trots det vackra vädret ganska dystert ut. Det är dock inte det enda mörka molnet som tornar upp sig på himlen, utan det sker på tre olika fronter.
Det vi tacksamt gör är att ta emot lärdomarna med tacksamhet och en gång för alla sparkar ut de där som faktiskt inte längre tjänar oss eller vårt liv. Hårt och drastiskt kan det låta, men jag vill ha ett liv med människor som berikar livet. Människor där det finns ett givande och tagande samt inte minst acceptans och tolerans. Där vi kan känna oss accepterade och inte tvingas tassa på tå.
Slut på meddelande.