Att skratta eller gråta

Det vore synd att säga att det senaste halvåret varit enkelt. Mina hjärtproblem togs inte riktigt på allvar på Värnamo sjukhus. Det innebar att vårdcentralen remitterade mig till klinfys på Ryhov. Ett resultat av den första undersökningen var akut inläggning. Läkaren tittade på mig med allvarliga ögon när han tillkännagav beslutet.

Det bästa av allt var att jag äntligen fick den hjälp som jag skulle fått från början. Jag har alltså en allvarlig genetisk sjukdom som orsakar kärlkramp vid tidig ålder. De har gjort en ballongutvidgning i flera kranskärl, varav ett av de viktigaste som syresätter hjärtat. Inte så konstigt att jag inte kunnat röra mig så som jag brukar.

Tacksam för den svenska sjukvården och inte minst specialistläkare, uskor och ssk vid Ryhovs hjärtmottagning. Det viktigaste av allt är att de kommer sköta min hälsa framöver så jag slipper hamna i situationer så som jag gjorde i Värnamo. Det hade resulterat i en hjärtinfakt eller en för tidig död.

Det viktiga för mig nu är att jag kan vara mig själv och att mitt tillstånd inte går att påverka. Jag är en person som älskar träning och äter på ett sunt sätt. Men visst har kroppen och själen befunnit sig i ett akut stressläge allt för länge. Därför tar jag nu varsamma steg tillbaka, men dagen efter ballongutvidgningen kunde jag gå obehindrat 60 min i snabbt tempo. Nästa vecka ska jag göra mitt första PT pass, för att ge mig själv de bästa förutsättningarna.

Tacksam för det svenska sjukvårdssystemet och inte minst för räkningen på 300kr. Det är därför jag så starkt tror på den svenska välfärden. Något jag givetvis tar med mig när jag går och röstar #socialdemokraterna

Att livet varit begränsat är bara att konstatera. Jag tvingades stiga av en bit på min väg, men börjar snart närma mig huvudleden. Denna vår som hade så många härliga projekt slutade i en ständig förtvivlan av att inte orka och må konstant väldigt dåligt.

Jag vänder ännu ett blad och påbörjar stegen in på huvudleden. Det roligaste av allt är att Uranus igår vände sin bana bakåt. Alltså introperspektiv fram till januari. Blixtarna slog ner från en klar himmel och det lät inte vänta på sig.

Jag fick en ny start och insikter om att min resa hade försenats. Förmodligen för att den var tvungen att finjusteras. Tänk, vad härligt ändå att få göra om och inte minst möta nya situationer och infallsvinklar. Att dessutom få möta det med full kraft och en god hälsa gör det inte sämre.

Tack medicinavdelning E Ryhov och Tack svensk Socialdemokrati för det fantastiska sjukvårdssystem ni skapat.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s