När inte inspirationen infinner sig finns det egentligen inte så mycket mer att berätta. Tiden som har förflutit har inte på något sätt gjort det stilla, utan snarare i en rasande takt. Det har skett mycket i den yttre verkligheten som kanske inte egentligen påverkat mig själv så mycket, men däremot funnits ett behov av att prestera och bocka av.

Dagarna som nu passerat i februari har gett mig tid till reflektion och jag befinner mig fortfarande längs min väg på den andliga utvecklingen. Faktum är att det finns inget som egentligen är så berikandet så som arbetet med en själv. Tänk vad många gånger jag fastnat i det yttre vilket också gjort mig till ett offer istället för att inse att endast jag kan påverka det,

Alltså har jag nu inlett en ny inriktning där endast jag är den som styr skutan och dess riktning. Faktum är att balansen nu är så pass god att jag nu blickar ut på riktigt mot nya äventyr att ta mig an. Därför ser jag fram emot att tas emot i en helt ny gemenskap där jag kommer få utveckla mina tidigare kunskaper. Att också inse att alla de där kurserna som jag jagat faktiskt skulle kunna bidra till något betydligt större och viktigare känns roligt. Dessutom är det än roligare att inse att det faktiskt finns ork hos mig att bidra till en ny organisation som dessutom speglar mina tidigare och nuvarande intressen.

Jag längtar faktiskt genuint med att få bidra och utvecklas inom något helt nytt för mig. Där också mina gamla kunskaper från den politiska inriktningen verkligen kommer till nytta. Trots att det var kantat av mycket motstånd fick jag verkligen möjlighet att lära mig och inte minst befinna mig i sammanhang som verkligen gav mig mycket. Det är därför med stor tacksamhet som jag ser tillbaka på den tiden, men jag vet också att all den tid som passerat också varit av yttersta vikt för att jag skulle se det.

Jag längtar nu efter lite mer klarhet, vilket med all säkerhet kommer när tiden är inne. Längtar efter att befinna mig i publika och givande miljöer igen där jag får bidra och utvecklas tillsammans med andra. Det är ett stort steg bara att börja i tanken samt skriva det med egna ord. Äntligen känner jag mig redo för något helt nytt och det är väl det minsta som kan begäras i det hav av motstånd och besvikelser som har knockat mig gång på gång. Därmed inte att förringa att det är själva resan till målet som är det viktiga för det är där vi finner lärdomen.

Tänk vad jag lärt mig om mig själv och de drivkrafter jag har haft. Tänk vad roligt livet ändå är och att dessutom inte veta när och hur saker kommer ske. Det är en konst att släppa taget och ha tillit till att allt sker när det ska, men faktum är att det blir en betydligt behagligare och roligare resa. Trots att vägen ibland kan tyckas oändligt lång och osäker, finns det alltid hopp och ljus bara vi väljer att själva se det.

Dagens affirmation: Jag vet att allt är möjligt, att jag kan uppnå allt jag vill och att jag bär på alla de förutsättningar som krävs för att jag ska lyckas.

Önskar dig en fin dag !