Stordåd

Ännu en vecka har passerat och jag har försökt njuta av helgen. Faktum är att jag egentligen inte alls mår särskilt bra, men hanterar det med hjälp av min verktygslåda. Tårarna bränner innanför ögonlocken och jag är helt enkelt väldigt ledsen.

Jag vet att det är okej att må så här och talar sällan om det. Stretar på både i vardag och vid sidan om. Vet att allt kommer bli bra och att det just nu är ännu en passage som ska gås igenom och det finns en väg ut och det är framåt.

Under tiden vilar jag, motionerar och tänker på maten. Det är viktigt att ta hand om det inre först. Idag började jag min dag med en långpromenad med min vovve. Solen gick upp över trädtopparna och solljuset reflekterades i vattnet. Så oerhört vackert. Det borde alltså bara vara att njuta, men det var enbart ledsamt och tungt. Då hörde jag plötsligt Spillkråkans läte återupprepa sig, även fast jag inte såg den.

Noterade det och gick vidare längs med vattnet och kände hur jag slappnade av. När jag sedan satte mig i soffan kom jag på att jag skulle kolla betydelsen vilken var: Att jag kan fixa allt och hela det som är trasigt. Det är väl också precis vad min själ och kropp gör just nu. Skillnaden mot tidigare är att jag lyssnar och tillåter mig att vara ledsen, vilket också på sikt kommer läka det som är och har varit.

Mitt i denna process som varit återkommande passar jag också på att visualisera det jag vill känna och uppleva. Nämligen den djupa och innersta glädjen som situationer och sammanhang ger mig, men som ännu inte återspeglar det yttre livet. Det är dock i det inre allt börjar och det handlar om att bli sann mot sig själv.

Det är alltså inte farligt att vara ledsen, att säga i från även om det är stora steg för mig, som ägnat allt för mycket tid åt att vara i det yttre. Att behaga andra och inte stå uppför mig själv. Det tar lite tid och inte minst kraft att skapa det nya och sanna jaget. I detta krävs det också uppgörelser och gränssättningar, vilka inte alltid är så behagliga. I längden kommer de dock vara avgörande för mig och mitt liv. Så, i slutändan kanske det helt enkelt kommer sluta i stordåd och läkande, som ger mig kraften och glädjen tillbaka, vilket också kommer återspegla det yttre.

Ta hand om dig;)

Allt är inte guld

Visst hade det varit härligt att skriva att allt verkligen är toppen, men just nu är det svårt att navigera. Jag hade önskat att kompassrosen verkligen låg och pekade åt ett visst håll men det gör den inte.

Hyr som helst ligger det som skaver egentligen utanför mig och jagkan nästan bli irriterad över att det stör mig. Är det något jag verkligen fått insikt om är att vi äger våra tankar och kan påverka vår situation beroende på hur vi hanterar dem.

Så, även om insikten finns så är det så att saker och ting i det dagliga livet inte flyter och det får vara så. Däremot snubblade jag över ett inlägg som helt opretentiöst beskrev just en situation som skavde. Hur personen i fråga försökt med yoga, meditation och tankar att sätta punkt på det.

Det visade sig att det inte hjälpte och till sist kom svaret som handlade om att be om att få släppa taget om det som skavde. Att acceptera och inse att vi kan inte påverka allt, men vi kan välja att låta det gå. Framförallt inte låta ilskan få fäste, även om den behöver få finnas.

Det jag egentligen vill visa är att det kanske inte alltid känns roligt och mysigt, men det är helt okej det med. Däremot har vi en fri vilja att välja de tankar som får fäste i oss. Så de här kvällen försöker jag helt enkelt acceptera det jag inte kan påverka och lämnar därmed det. Tar hand om mig själv och funderar vidare på det jag vill ha.

Hoppas att du har en fin vecka;)

Versace och ekorrar

Ja, då har ännu en vecka bedarrat med ett avslut på den minst sagt utmanande eklips säsongen i och med nymånen i Vattumannen. Vattumannen visionernas och glädjens tecken, som ger oss möjligheter att skapa något helt nytt. Något nytt bör därför vara på ingång, men ge det 6 månader från och med nu att gro.

Idag började jag min söndag med en långfrukost och därefter en löprunda. Ni vet en sådan där löprunda när det flyter och det känns lätt. Det gör det inte alla gånger och det är bra det med, eftersom motståndet ger oss utveckling. Dock tackade jag för flytet idag, eftersom det var ytterst välkommet.

Lördagen tillbringade jag på härligt inspirerande mark, nämligen platsen där jag tillbringade 4 år, Borås högskola. Roligt att vara tillbaka och jag insåg där och då att jag inte alltid njöt av den tiden tillräckligt, trots att den är och var oerhört betydelsefull.

Nu var det dock inte för min skull jag var där, även om en lärare tyckte att jag kunde komma tillbaka igen😊 Utan det var sonen som besökte öppet hus på flaggskeppet, Textilhögskolan. Dessutom passade vi på att besöka Versaces utställning, som gav mycket inspiration och en berättelse om att inget egentligen begränsar oss. Utifrån ett historiskt perspektiv var det också oerhört spännande att se hur Versace inspirerats av barocken och andra epoker.

Rena drömmen om du frågar mig. Idag när jag avslutade min löprunda med nedvarvning kom det tre ekorrar och satte sig nära mig. Jag stod och tittade på dem en stund. Imponerande hur de kan kasta sig mellan träden. När jag kom hem var jag därför tvungen att titta i Solögas bok vad det betydde.

Att det var dags att göra sig va med det gamla och istället öppna upp för det nya. Tacksam för budskapet skickade jag iväg det där mailet med avslut till sist. Dags som sagt att säga farväl till något gammalt för att öppna upp för nya tankegångar och projekt. Dessutom helt i linje med nymånen i Vattumannen inser jag i skrivande stund.

Hoppas du får en härligt vecka och att du sätter de intentioner just du vill:)

Ett års jubileum

Tänk att jag för ett år sedan satt här och funderade på att starta en blogg och efter ett antal påminnelser blev det slutligen av. Inte något att ångra och jag är förundras över att den ändå har vuxit så mycket som den gjort.

Det är en speciell känsla när ens egna erfarenheter kan trösta och hjälpa andra. När andra kan känna igen sig och berättar att det varit just betydelsefullt, då gläder det mig verkligen. Just i skrivande stund håller jag på att finslipa lite nya idéer, som aldrig blev av och funderar vidare över, vilken väg bloggen ska ta.

I takt med att mitt liv förändrats har också inriktningen på bloggen även förändrats till viss del. Även om hälsa och mänskliga rättigheter fortfarande kommer att vara centrala. Det är också roligt när ni tar kontakt och frågar om saker.

Hur som helst visar dock trafiken på bloggen tydligt att det finns ett engagemang och en nyfikenhet. Jag har under det här året valt att berätta om händelser och personliga upplevelser, som på något sätt varit viktiga. Vad du som läsare väljer att ta till dig är helt upp till dig och ni behöver inte hålla med.

Idag är det jubileum och jag siktar in mig på ett ytterligare år, som bloggare. Vad som sker återstår att se, men häromdagen fick jag en uppmaning att titta tillbaka på det senare årets avgörande händelser. Till en början var det lite segt, men när tankarna stillat sig påbörjades en tillbaka blick. Den var oerhört viktig och insiktsfull och slutligen kom den sista och avgörande biten, som gav mig ledtråden till mitt överpresterande.

Inte alls en speciellt skön känsla, men så oerhört viktig. Och det är just situationer som dessa som lett fram till det år jag just passerat. De sista bitarna ska nu helas och sedan är det dags att ta kliven mot framtiden. Jag är dock så tacksam för alla mina erfarenheter och personer som varit en del av denna resa, även de som mest gjort ont för genom dem fick jag möjlighet att en gång för alla bli medveten om de aspekter som behövdes tas om hand.

Vad framtiden utvisar är än så länge oklart, men ett nytt budskap gällande attraktionslagen vittnade om att det nu är dags på riktigt att styra tankarna mot det jag vill ha och rikta blicken mot en helt ny framtid.

Allt börjar återigen med oss själva och när vi investerar i oss själva genom kost, fysisk aktivitet och meditation öppnas helt nya vägar . Vägar som från början kunde tyckas helt omöjliga visar sig vara just möjliga.

Så, kom ihåg du styr över dina tankar och omsorgen om dig själv. Ta, denna dag till att just ta hand om dig själv och se sakta hur energin växer inom dig och sprider sig i din omgivning likt en vacker Lotusblomma.

Önskar dig en underbar dag;)

Time for change

Japp, då har fullmånen bedarrat trots att den fortfarande kan komma med plötsliga besked. Sömnen har dock varit betydligt bättre och nu har dessutom käre Uranus begett sig på resa framåt i Oxens tecken.

I går hade jag ett samtal med en kär vän och vi blickade för skojs skull tillbaka på Uranus passager samt Plutos och Stenbockens placeringar i Stenbocken. Riktigt intressant faktiskt, eftersom just dessa placeringar satte tonen för just de senaste 10 åren. Så, att det ligger förändringar i luften är något som är säkert i en tid som kan anses vara osäker beroende på definition.

Hur som helst kommer förändringarna när vi har tillräckligt med styrka och kunskap för att hantera dem, även om den första känslan kanske inte säger det. Känslor får finnas och är viktiga men de ska inte styra allt. Tid är dessutom en uppfinning här på jorden och existerar inte någon annan stans och därför sägs det att allt kommer till oss när vi är redo. Alltså finns det ingen anledning att stressa fram😉😬

Jag har inlett detta år med att fokusera på mig själv och mitt välbefinnande. Därmed plockade jag fram mina tidigare PT-pass och lägger nu in en extra växel på träning och kost. Notera att det enbart är för att jag mår väldigt bra med en sådan balans och familjen drog en suck av lättnad, efter årets första löppass. Tydligen blir jag betydligt trevligare när jag tränar🙈😆…

På grund av att jag återhämtat mig under hela hösten från min utmattning, harjag inte kunnat belasta kroppen med för stor fysisk aktivitet, utan den har bestått av dagliga promenader a 45-60 min, yoga och meditation. Är medveten att det kan låta mycket för andra, men till saken hör att jag tidigare tränade 4-5 dagar i veckan: Löpning, styrka och cross fit.

Vidare har jag även ägnat mycket tid till meditationen och den ger verkligen stora effekter på mitt välbefinnande och är något jag rekommenderar.

Hoppas ni alla njuter av helgen;)

Sömnlöshet

Idag 20:21 blev månen full på 20 graden i kräftan. Imorgon vänder Uranus framåt igen, efter ett halvårs retrograd. Det är minst sagt spännande och den här veckan har bjudit på en sömnlöshet av sällan skådat slag, vilket inte minst berott på den tilltagande månen. Jag har även noterat att fler upplevt den betydligt mer än vanligt helt i tidens anda.

Kanske inte helt okej med tanke på att arbetsåret har inletts och det är minst sagt mycket som behöver utföras. Det enda jag kunnat påverka egentligen har varit mitt eget förhållningssätt trots bristande sömn och tårar som bränt bakom ögonlocken.

Det egna förhållningssättet är något vi alla kan påverka och det har faktiskt varit precis som det budskap min vackra Sparvuggla kom med, nämligen att njuta och ta det lugnt. Inte direkt min paradgren, men det har således varit ytterligare en utmaning denna vecka och något jag prioriterat.

Så, på det stora hela mitt i detta epicentrum av känslor, sömnlöshet och en stor arbetsbörda blev Sparvugglans budskap avgörande. Fortsättningsvis mitt i alltihopa blev jag djupt medveten och tacksam över alla de underbart fina människor som finns runtomkring. Så, med djup tacksamhet för dessa värdefulla önskar jag dock en god natts sömn.

Jag önskar er alla en härlig fullmåne och att den kommer med nya spännande vändningar, som är gynnsamma just för dig;)

Sparvuggla och en spännande vecka

Ja, nu är den här veckan som astrologer diskuterat och analyserat i åratal. Sist Saturnus och Pluto möttes på dessa punkter var 1517 då Martin Luther spikade upp sina teser, vilket resulterade i en omfattande förändring som bröt den Katolska kyrkans makt likväl som vetenskap och astrologisk kunskap åter kom tillbaka. Banade väg för en ny typ av maktordning.

Jag blev dessvärre inte förvånad över USA:s tilltag mot Irak, vilket ska bli intressant att följa. Vi som följer utrikespolitik och har fördjupat kunskaper inom just konflikthanteringen är väl sällan nöjd med detta lands förmåga att lägga sin näsa i blöt. I mångt och mycket enbart för att gynna sina egna intressen, vilket därav har skapat mer spänningar i världen än vi kan ana. Nej, i den nya tiden borde förmodligen även utrikespolitik följa hjärtat mer än hjärnan för att på så vis skapa en bättre och harmonisk jord.

Vad som sker återstår att se men vi kan vara övertygade om att förändring kommer ske både på den kollektiva nivån liksom den enskilda. Dagen till ära flög en Sparvuggla fram till mig under min promenad. Den satt där så stilla och blickade ut från sin lilla gren, väldigt vacker och söt.

Jag var tvungen att se efter vad den brukar förmedla och den ville enligt Solöga förmedla följande nämligen: att vi har kraften att göra de livsförändringar vi vill, men vi behöver inte jaga dem. Det viktiga i hela budskapet var alltså att njuta och vila.

Ja, det kändes som det var passande med tanke på att både kropp och själ nu gör kraftiga och viktiga utrensningar. Dessutom börjar jag känna av den stundande förmörkelsen och det känns på djupet att Saturnus och Pluto är minst sagt aktiva i dessa skeenden. Detta påverkar både sinnesstämning och sömnen, men det blir alltså än viktigare att ta hand om sig själv.

För er som är intresserade av vilket hus i ert personliga horoskop som kommer att påverkas rekommenderar jag att gå in på http://www.astro.com. Det kan vara kul för att se just hur du eventuellt kan utnyttja dina energier på bästa möjliga sätt.

Ta, hand om dig;)

Ett lagom bloggigt inlägg helt i tiden😉

2020 är här och egentligen känns det inte som så stor skillnad. Förutom att nyårsdagen alltid har lite av en dagen efter känsla. Inte förrän jag läste insåg jag att det har passerat 10 år sedan 2010 och turligt nog ger FB lite tillbaka blickar.

Dessa 10 år har varit extremt händelserika och jag har fått möjlighet att verkligen utveckla mig själv. Vi avslutade faktiskt 2010 med en fantastisk resa till Vietnam. Ni vet en sådan där resa man inte minst i efterhand är glad att man gjorde, eftersom tiden då barnen var i perfekt ålder var ytterst gynnsam.

2011 i Andorra kom antagningsbeskedet och jag påbörjade universitetsstudier på allvar. Jag minns hur vi satt samlade i Folkan och fick höra att från och med nu skulle inget bli sig likt. Det var sant. Och skriva akademiskt skulle vi bara glömma att vi kunde. Nu i efterhand är det ganska roligt att tänka tillbaka och inse att vi lärde oss mycket på denna resa. Tack💕

2014 beslutade jag mig för att återvända till det Socialdemokratiska partiet. Mycket vatten har runnit under broarna och jag har nu valt att lämna partiet, trots det är jag stödmedlem till rörelsens sidoorganisationer. Det blev inte alls som jag tänkt, men det blev helt säkert, som det skulle✨🙂

Under åren har jag återförenats med gamla och även nya kollegor, mina vyer har minst sagt förändrats. Jag har haft förmånen att befinna mig ofta i Stockholm, som är en stad som ligger mig varmt om hjärtat.

Jag har lärt mig den dyrbara läxan att ta hand om mig själv och utvecklat både astrologiska, mediala aspekter. och vunnit viktiga insikter om meditationens och yogans kraft.

Det har varit många ups and downs inte minst hälsomässigt. Det har också resulterat i olika typer av utrensningar och nu är jag här redo att gå vidare.

2018/2019 Två examen senare är jag nu klar med mina studier och funderar på var mitt nästa fokus ska vara under 2020. Något jag lärt mig är att allt kommer när det ska.

Så från djupet av mitt hjärta är jag tacksam för allt det som min resa 2010-2020 givit mig. Alla möten, alla farväl och inte minst erfarenheter som alltid kommer vara betydelsefulla. Tack också till er alla människor jag mött🙏✨

Tack för detta årtionde och välkommen allt det nya;)

Måttlighet, frosseri och välkyld champagne

Då har årets näst sista dag anlänt och det är om ett antal timmar dags att blicka in i det nya året. Allt det nya som ska komma, bantningstips och att lära sig den viktiga egenskapen måttlighet i alla typer av situationer. Det vill säga prata lagom, sova 8 timmar och dessutom vara lycklig eller kanske lagom lycklig annars kan det bli maniskt.

Vad det gäller just måttlighet är det något som är oerhört svårt anser jag. Ändå så matas vi med bilder och tips om hur vi ska göra allt måttligt. Likväl som att människor många gånger har ont av att någon shoppar för mycket, alltid har nya kläder, motionerar för mycket eller äter alldeles för nyttigt, så är det viktigt i den svenska själen att vara måttlig. Frågan är hur många är det egentligen?

Jag är inte måttlig alls. Antingen tränar jag för mycket, äter för mycket eller för lite, shoppar alldeles för mycket. Arbetar för mycket och pluggar för mycket och enligt vissa helt i onödan, dock inte för mig. Kan meddela att jag typ klättrar lite på väggarna och saknar en inlämningsuppgift🙈

Bristen på måttlighet visade sig hur som helst häromdagen hos optikern då jag skulle välja ett par glasögon. Redan vid ett har jag stora bekymmer och då handlar det inte om att det är svårt att välja ett par. Utan snarare om att jag helt enkelt i min fulla övertygelse behöver flera par.

Ivrigt påhejad av stylisten kom jag ut med inte mindre än tre nya par. Till saken ska också kanske nämnas att jag ofta använder linser. Men efter en välutförd argumentation där jag belyst eventuella bekymmer med en annalkande åldersynthet och dessutom en rispa på hornhinnan. Var saken enligt mig själv klar och mina argument var vattentäta eftersom det nu skulle innebära att glasögon kommer vara en del av den nya looken 2020. Huruvida han som körde bilen höll med är inte helt klart, men jag var mer än nöjd med min argumentation och var förmodligen inte mottaglig för en annan åsikt heller för den delen. Eller så kan det vara så att jag har utvecklad förmåga och talang för just argumentation. Något jag utvecklat under mina studieår på ett lysande sätt, om jag får säga det själv. Det kom verkligen till användning nu.

Så, det där med måttlighet tänker jag skippa 2020 också, eftersom det är så mycket roligare att vara omåttlig. Därmed lovar jag på hedersord att äta mycket hummer, njuta av den välkylda champagnen och med glädje se fram emot mina nya glasisar.

Så, 2020 bring it on🥂💫

Kära läsare Tack för detta år och må 2020 komma med många härliga förändringar💫🙏💕

Mot alla odds

I dag kl 11:00 är det exakt 21 år sedan jag höll honom i mina armar för första gången. Det var ganska overkligt. Jag var19 år gammal och väldigt ung, ändå fanns det människor som slöt upp vid mina sida. Andra valde att ta avstånd, för att det ansågs uselt att vara en ung mamma. Det får dock stå för dem, men jag vill ändå belysa det faktum att dessa normer och värden fortfarande lever kvar.

Många har höjt på ögonbrynen över att jag var en så ung mamma, eftersom normerna gällande en ung mamma Snarare tenderar att beskriva ett utanförskap och är förknippat med misslyckande. Inte en gång har arbetsgivare och andra personer antagit att jag varit ensamstående, eftersom det anses vara brukligt hos unga föräldrar. Så, är dock inte fallet utan sonen har vuxit upp i en traditionell kärnfamilj, vilket inte på något sätt behöver vara bättre än andra familjekonstellationer oavsett vad normer gör gällande.

Vi valde att göra vårt allra yttersta för att ge vårt barn den allra bästa omsorg och kärlek ett barn ska ha. Han har utvecklats och fått pröva sina vingar och i dag består föräldraskapet mest av support. Ändå så känns det märkligt att inte få sjunga och lämna paket på sängen, vilket vi alltid gjort oavsett vart vi befunnit oss. Sonen har ett eget liv och vi är inte längre det viktigaste i hans liv. Tur är väl det.

Allt har sin tid och för min del handlar det snarare att inse att jag är medelålders och att jag berikats med ett barn. Ett barn vars uppväxt jag och hans pappa varit en del av i stort sett dagligen i 21 år. Vi har alltid funnits här och kommer finnas här för att lyssna, hjälpa och stötta. Det är förknippat med det föräldraansvar vi lovade honom den dagen för 21 år sedan när vi fick hålla honom i våra armar.

Barnen har vi till låns en tid och jag är så evigt tacksam för att vi har investerat den tiden väl. Jag har själv upplevt det positivt med att vara en ung mamma. Jag hade mycket ork och jag har kunnat anpassa mig förhållandevis väl efter mitt barns behov. Dessutom är jag fortfarande ung och kan med gott samvete investera min tid i mig själv och mina intressen idag, vilket inte fungerade under de år sonens intressen tog mycket tid.

Det är med stor tacksamhet jag stuckit hål på dessa normer gällande unga mammor och sänder också en stor tacksamhet till alla er som varit en del vårt liv. Berikat det, skapat gemensamma minnen och inte minst sett våra barn växa upp.

Hoppas ni alla njuter av den härliga ledigheten;)