Förändring

Idag hade jag ett samtal med en av min vägledare. När jag förklarade hur min situation såg ut och att jag kommer tvingas göra stora förändringar. Svarade personen, men är det inte vad du så länge önskat?

Svaret var kanske inte vad jag väntat mig, men oavsett var det helt korrekt. Det är vad jag önskat så länge, men när vägskälet väl dyker upp är det lätt att tveka. Ställa sig frågan vågar jag? Ska jag? Eller , men det var ju inte så det skulle bli…Då finns det några gylleneregler som helt enkelt handlar om att manifestera det du vill ska ske. Sanningen är att det där som sker gör det av en anledning, men ofta vill inte minst jag vara med att regissera hur allt ska gå till. Dock finns det vissa som är betydligt bättre på att se vad som ska ske ur ett bredare perspektiv. Att ha tilltro till att allt blir precis som det ska.

Jag ska vara helt ärlig och att manifestera är inte helt enkelt eftersom vi många gånger fostrats i att det inte kommer fungera. De underliggande negativa strukturerna ligger där och skvalpar. Det är lätt att tänka, att jag önskar mig en sprillans ny Porsche för att i nästa sekund tänka. Nej, det där kommer aldrig fungera eftersom jag inte har råd. Ledsen redan där har du stjälpt din önskan om att köra din Porsche.

Mitt tips är därför att istället tänka dig in i känslan hur det känns att köra din sprillans nya Porsche. Känna in lukten av ny skinnklädsel. Tänka in hur det låter när du gasar. Hur du känner dig när du kör den. Förmodligen väldigt glad och nöjd över att du uppnått ditt mål. Tänk lite som en film och upprepa detta en liten stund dagligen tills du nått dit du vill.

Ja, visst låter det enkelt och banalt men snälla pröva att göra detta med något ni önskar. Kom, ihåg inget är för litet eller för stort. Dock kan det vara bra att lägga det på någon slags rimlig nivå för att du snart ska se resultat. Därefter kan du höja ribban, men det är viktigt att det verkligen är något du önskar. I mitt fall måste jag helt enkelt inse att det inte är jag som regisserar och därför kan det vara så att vägen till målet inte blir som tänkt. Kanske var det något vi skulle lära längs vägen. Oavsett kommer det i slutändan leda till det du önskar bara du tror och anser att du är värd det.

Så, vem vet hur många vita Porschar vi ser framöver😉

Önskar dig en fortsatt fin dag:)

Internationella mensdagen

Detta inlägg är inte sponsrat, utan något jag gör av helt fri vilja!

Man skulle kunna tycka att manifestationer som dessa inte skulle behövas. Men sannerligen det gör de! När jag därmed fick uppmaningen från en viktig organisation som verkar för flickors rättigheter världen över. Nämligen Plan Sverige där jag också är #Flickafadder sedan många år, målade jag snabbt dit mina prickar. Medger att min nageltjej förmodligen hade skrattat gott åt slutresultatet. Men har det ett viktigt syfte är det viktigast av allt.

För att återvända historiskt var jag på ett seminarium vad det gällde just flickors utsatta situation vid menstruation. Själv har jag visserligen tyckt att det alltid varit förfärligt och tycker det fortfarande att behöva menstruera. Men jag har inte på något sätt tvingats sluta skolan eller blivit bortgift i samband med min första menstruation. Skulle detta varit min verklighet, som det så är för allt för många flickor i världen hade det skett vid 10 års ålder.

Vidare har aldrig någon i min hemmiljö eller i samhället trakasserat eller skambelagt mig, för att jag menstruerar. Ingen har heller minskat min rörelsefrihet. Vidare har jag även haft tillgång till rent vatten, hygieniska menstruationsskydd och inte minst kunnat känna mig säker på toaletten.

Denna verklighet lever inte majoriteten av flickor i världen i. I stället hyschas det och flickorna vet inte vad det är som sker vid första menstruationen, vilket snarare ökar skammen. Mammor talar inte heller om det, eftersom menstruation är något orent och är sammankopplat med kvinnan, som återigen nedvärderas för att vara smutsig.

Ja, jag kan erkänna att jag många gånger önskat att männen hade fått känna på det. Då hade patriarkala strukturer varken ansett det som smutsigt eller tillåtit ohygieniska skydd. Eller en skyldighet att begränsa flickornas rörelsefrihet eller gifta bort dem för att börja producera barn efter den första menstruationen.

Tack, Plan Sverige för det viktiga arbete ni gör för att stärka flickors rättigheter med utbildning och upplysning gällande menstruation. Ni göt också ett viktigt arbete för att motverka könsstympning med utbildningsinsatser och stöd till föräldrar att våga säga stopp. Det finns också organisationer som samverkar med Plan Sverige för att kunna ge flickor och kvinnor mensskydd och även bygga säkra toaletter där de inte riskerar att trakasseras.

Så min uppmaning kära läsare. Ta, fram nagellacket och måla fem röda prickar för de konsekvenser menstruation tenderar att få för flickor/kvinnor världen över.

Önskar er en fin dag:)

Kära läsare

En bild på min ljuvliga födelsedagsbuckett.

Under förra veckan fick jag en hel del kommentarer, från människor som tyckte att innehållet på bloggen var varierande och givande. Det är väldigt roligt att höra, eftersom mitt syfte helt enkelt är att dela med mig av iakttagelser både vad det gäller just personlig utveckling men även ur mänskliga rättigheters perspektiv. Tack, för att ni finns🙏

Både det psykiska och fysiska välmåendet är oerhört viktigt för att vi ska klara hantera allt det som vi ska i vår vardag. Själv, behövde jag slå i väggen hårt för att förstå att det handlade om liv och död och att nödbromsen slog i marken. Jag har lärt mig så mycket under denna perioden och ‘är övertygad om att den är av stor betydelse för mitt kommande liv.

I artiklar ser vi att det är viktigt att hela tiden finna en balans i livet, men det där är en sann utmaning. Däremot är det viktigt att sätta sig ner och fundera över vad är det som gör mig/ dig glad. I mitt fall älskar jag att skriva och sätta mig in i frågeställningar som handlar om samhället och dess utformning. Vidare är träning, meditation och yoga viktiga för mitt välbefinnande likväl som att utveckla den andliga sidan, som alltid funnits där. Det är en härlig känsla att inse att vi alla är en del av allt, för att må bra måste vi börja med att arbeta med oss själva och inse hur älskade vi är. Det vi sänder ut kommer vi få tillbaka. Viktigt att notera är att vi alla väljer vår sanning, men det är inte nedskrivna regler som skrivits för att förtrycka inte minst kvinnor inom religiösa fallanger som är min sanning. Utan snarare den som talar om att vi alla är lika mycket värda och värdiga det liv vi så önskar.

Att glädjas och att ha roligt är en annan aspekt, som är så oerhört viktig. Inte minst de där spontana mötena med människor som ger kraft och energi. Jag tror inte på slumpen, men jag har insett att de personer universum sänt in i mitt liv under det gågna året har varit oerhört betydelsefulla. Även kamraterna som funnits med hela vägen och inte minst min partner, som trots allt står ut. Ni , vet det är inte lätt för en jordad stenbock att leva med en person som söker förändringar och utveckling hela tiden😆

Önskar dig en underbar EU-valdag 🌹

Imponerande eller inte

Livet går sin gilla gång och det finns en hel del att göra samt önska. Visst hade det varit underbart att få njuta av Maj månad, men dessvärre är det ganska svårt. Maj är nämligen månaden då allt ska knytas ihop, så även i år.

Själv, är jag tillbaka men inser att de där dagarna när träning, yoga och meditation ska vara en del av schemat inte är så enkelt att få in i livspusslet. Jag försöker ändå att göra mitt bästa och idag är min lediga dag, vilket innebär att jag hunnit alla delarna. Då gäller det att vara tacksam för det!

Något som fortfarande väntar är det där tillfället då uppsatsen ska knytas ihop. Dock har jag hittat alla möjliga undanflykter till att inte göra just det. Allt från att slösurfa, promenera med hunden, rengöra badrum. You name it, allt som helt plötsligt känns mer intressant. Inbillar mig kanske, men på något sätt är det nog en viss separationsångest att bli klar. När något varit en del av ditt liv så länge är det svårt att släppa det och gå vidare.

Något däremot som jag upplevt som positivt de senaste dagarna var att min kritik gällande nyhetsbevakningen tog en annan riktning. Inser att media nu är något på spåren och de kommer inte låta mansgrisarna komma undan. Bra, gjort och jag berömde även journalisten för sitt idoga arbete.

Önskar dig en fortsatt fin dag:)

Att dra över 40 års strecket

Ja, nu är det några dagar kvar innan det är dags att passeras det gyllene strecket. Det sker på lördag 12.38, för att vara helt exakt. Vi som håller på med astrologi har ofta kolla på sådant, eftersom det är av betydelse för att kunna tolka och förutse vad som ska ske.

Har egentligen aldrig varit en större fan av just födelsedagar, vilket beror på att under min uppväxt var det aldrig viktigt. Minns när jag läste Susanne Alakoskis Svinarlängorna och hon beskrev hur en typisk födelsedag såg ut. Där man som barn ofta fick höra att det inte var viktigt och hade man tur fick man en ynka liten peng. Gärna med en skuld förmaning, som talade om att det egentligen inte fanns pengar och att detta ynka var allt man kunde bidra med. Det där sätter sina spår och det blir därför inte särskilt viktigt, eftersom det ofta kopplas till att känna sig utanför och annorlunda. Och att det inte är någon idé att ha förväntningar, eftersom de inte kommer att uppfyllas.

För när du kommer till skolan kommer kamraterna ändå fråga vad du fått. Svävande försökte jag ofta svara på frågan, medan jag vred mig och ville bort. Det är klart att kamraterna tyckte det var märkligt att en kompis som bodde i mexitegelvilla och åkte i nya bilar knappt fick födelsedagspresent. Jag är helt övertygad om att det berodde på min mors egen uppväxt i Finland, där det var enormt fattigt efter vinterkrigen. Där fanns ingen ork till att fira eller ge en gåva. Det handlade om att överleva. Det var alltså ett arv hon bar med sig, utan att reflektera över det.

Ur ett eget föräldraperspektiv däremot har jag verkligen gått all in vad det gäller födelsedag och julafton. Jag menar kan man fira, så ska man fira. Mitt barn älskar att fylla år och att få presenter. Jag älskar också när hen blir lycklig över sina presenter.

Ändå kom frågan vad ska du göra på din 40-års dag. Nej, jag vet inte eftersom det inte är särskilt viktigt, kommer jag på mig med att svara svävande och vrida mig. Att vara evig student är också en fördel i Maj, eftersom det är deadlines hela tiden och inget som man kan ifrågasätta.

Jag tycker egentligen inte om att bli firad och det har som sagt sin förklaring. Det roliga är att jag i vanliga fall har en superlång önskelista både på vad jag vill göra, men även köpa. Vissa tycker ibland att den borde ta slut, men inte jag😉🤣

Men när det kommer till födelsedagen, finns det egentligen inga av de önskningar som känns relevanta. Däremot ska det bli skönt att passera det gyllene 40 års strecket och gå vidare mot framtiden.

Först stannar jag kanske upp ett tag och fyller mig med doften av liljekonvalj. Jag brukade alltid plocka en stor bucket konvaljer till min födelsedag, vid min farmors torp och jag älskar den doften. Kanske ska jag äta den där jordgubbstårtan och dricka den där champagnen, så där lite festligt som det brukade vara en gång i begynnelsen när min älskade farmor levde. Dock drack hon inte champagne, hon var liksom skolad i väckelserörelsen.

Önskar dig en fortsatt fin onsdag:)

Mansgrisar och nyhetsbevakning

In i det längsta tänkte jag inte kommentera det som skett de senaste dagarna. Det blir så tydligt och rapporteringen tenderar att bli enahanda. Jag menar det kan inte komma som en blixt från klar himmel att SD har en extremt taskig kvinnosyn.

Att kvinnorna snarare petas för att manliga företrädare ska räddas. För det är vad det handlar om. Deras toppkandidat känd för att vara ansedd som den ”vanliga” killen ( inte min åsikt, men har dessvärre hört den allt för många tillfällen),som står upp för vanliga människor har begått ett övergrepp och det tystas ner i ett år. Intervjun där den stackars kvinnan tvingas att ställa upp är rena parodin. Jag nyper mig själv i armen och undrar, händer detta på riktigt?

Återigen ser vi hur SD tycks komma undan med att inte agera, visst ifrågasätts det, men det är egentligen ingen i media som rasar. Snarare verkar rapporteringen gällande övergreppet handla om att beskriva SD:s ovanliga och klantiga hantering av ärendet.

Å andra sidan verkar det som att media ser det som något självklart eftersom vi har vant oss vid SD: representanters överträdelse. Det är inte för inte deras riksdagsbänk är den mest kriminella. Att partiet inte står för jämställdhet eller kvinnors lika rätt eller för den delen rättigheten till sin egen kropp är inget nytt. Vidare skriver partiet i sitt partiprogram att de vill återinföra sambeskattningen, vilken inte är något annat än en kvinnofälla och att i frånta kvinnans självständighet. Frågan journalister bör ställa sig som en viktig kugge i ett demokratiskt samhälle. Gör vi ett tillräckligt nyansierat och etiskt arbete med den objektivitet som krävs…

En annan rapportering däremot där media rasar och kräver avgång är den gällande Annika Strandhäll. För vad? Att hon som minister på riktigt och genuint sätt gör sitt jobb, för det är exakt vad hon gör. Hennes största bekymmer däremot är att hon tenderar att vara kvinna och dessutom en duktig sådan.

Nej, skärpning media och givetvis ska Lundgren avgå. Att vi inte kan kräva mer av SD än så här är enbart ett bevis på att vi inte har något behov allas av detta rasistiska och kvinnofientliga parti.

Däremot ska Strandhäll sitta kvar, eftersom hon har skött sitt arbete och inte begått några som helst övergrepp. Heja, dig Annika Strandhäll vi står bakom dig!

Önskar dig en fortsatt bra dag:)

Konsten att kunna skratta

Idag är det summering av ännu en helg, som passerat i il-fart. Vädret har varit fantastiskt och umgänget har varit lika sprudlande som champagne. Fin årgångs champagne med mycket goda kvalitéer.

För att vara ärlig var det länge sedan jag minns att jag skrattat så mycket. Det är frigörande och även om knoppen är trött, så är det en behaglig känsla som gör sig påmind. Den där känslan som faktiskt talar om att det är okej att ha roligt.

Att sluta in sig i en bubbla och bara vara där. Njuta av varje minut och vara ständigt närvarande. Inte tänka på alla oklarheter och vad som ska ske. Att bara stanna upp och vara är en lyx.

Jag har varit extremt dålig på att njuta och vara i nuet. Istället har mina tankar snarare handlat om att strukturera upp allt det som jag ska göra. Visst, är jag en oerhört effektiv person, men om man aldrig tillåter sig att stanna upp så ser vi inte heller allt det vi gjort.

I veckan gick jag igenom mitt Ladok intyg. Insikten om allt som gjorts och presterats under dessa 8 år är omfattande. Tänk, vad mycket kunskap det gett mig och inte minst glädje. Att vara en evig student har sina baksidor och det är att nya uppgifter alltid hänger över en, men jag vet också att det är en viktig del av den jag är. Ladok intyget påminde mig om allt jag faktiskt gjort.

Studierna ska givetvis finnas kvar, men efter denna underbara helg har insikten kommit som talar om vikten av att stanna upp, njuta och inte minst skratta. En gång i begynnelsen var jag känd för mitt skratt och inte minst positivism. De aspekterna av mig ska från och med nu få framträda betydligt mer. Alla har vi ett ansvar att forma det liv vi vill ha och trivs med. Ingen annan kan avgöra vad som är rätt just för dig.

Under denna fortsatta söndag ska jag njuta av den positiva energi som jag fick möjlighet att tanka under denna helg. På måndag morgon ska jag börja navigera mig framåt, mot nya mål. Fram tills dess ska jag dock fortsätta njuta av den enkla anledning att jag är värd det.

Önskar er en fantastisk fin vecka:)

Att vara politisk

Jag minns mitt första anförande i Uppsala, där jag skulle genomföra ett speech på 3 minuter. Det jag talade om tog sin utgångspunkt i upploppen i Soweto och hur pojken som räddade en annan tvingades i landsflykt. Bilden hur han kommer springande med den livlösa pojken etsade sig liksom fast när jag såg den i Soweto.

Ämnet berörde hur strukturer och system som apartheid bidragit till stigmatisering och utanförskap för den svarta befolkningen. Även hur svårt det är att frigöra sig från etablerade strukturer, vilket den svarta befolkningen lever under än idag. Hur ett ojämlikt utbildningsväsen bidrar till att upprätthålla strukturen samt indirekt tvingar människor att bibehålla den sociala tillhörighet de föddes in i.

Hur som helst, minns jag att den kritik som uttalades var att jag varit alltför politisk i mitt ställningstagande. Jag vet att jag nämnde det för en god vän, som skrattande titta upp på mig och sade. Politik och att vilja motverka strukturer och värden som inte går stick i stäv med jämlikhet, rättvisa och solidaritet är en stor del av vem du är. Det var så sant!

Det är också en av anledningarna att jag inte längre kan sitta tyst, utan att påtala det som går emot dessa värden. Jag minns också att jag i slutet av mitt tal knöt ihop det med att det är en skam att vi har ett högerpopulistiskt parti som slår mynt på misstro och bristande tillit. När vi återigen borde ha lärt oss så mycket av historien. Visst, var talet politiskt…

Att stå upp för demokrati och jämlikhet är något vi måste göra dagligen. Det räcker inte att rösta vart fjärde år. Utan för att stå upp för det vi tror på måste vi ägna det en viss tid varje dag. Alla kan bidra och jag tänker att det är viktigt att inse att vi alla är en del av det gemensamma. Så, en liten insats för vårt demokratiska samhälle räcker gott och väl i syftet att upprätthålla och utveckla vår vackra samt fina demokrati.

Önskar dig en fortsatt fin torsdag:)

Kvinnor vi måste stå upp

Ja, det är knappt så jag tror det är sant. Nu har konservativa krafter gjort det igen. Nämligen nekat kvinnor rätt till sin egen kropp. En självklar mänsklig rättighet!

Ändå har delstaten Alabama beslutat att kvinnor som genomför abort ska dömas till fängelse. Jag kallar det värdekonservativa krafter och den kristna högern i länder som USA är inte att leka med. Att USA inte står bakom mänskliga rättigheter är ingen nyhet. För någon vecka sedan såg vi KD ledningen hänga med sådana typer av organisationer där nekad rätt till abort anses vara en självklarhet.

Min fråga är varför? Det är helt obegripligt att vi idag 2019 ska ha mörka krafter som vill förminska kvinnan. Till saken hör att detta kan likställas med ett förtryck av kvinnors rättigheter. Hederskulturen där kvinnor förtrycks och får sin frihet begränsad är lika vanlig inom värdekonservativa kristna församlingar och sekter, som inom andra religioner.

Senast igår läste jag en artikel om hur kvinnor och flickor exempelvis förtrycks på ett likartat sätt inom just Jehovas Vittne. Ett förtryck som kan likställas med hederskontexten, ändå låter vi det fortgå. Frågan är hur långt man kan gå i bekostnad på andra med hjälp av att tillämpa någon slags religiös tolkning som gjorts för att gynna egna intressen och legitimera dem. Förmodligen väldigt långt!

Dags för oss kvinnor att stå upp och gå ihop för att sätta stopp på konservativa och patriarkala strukturer, som vill neka oss vår rätt till vår egen kropp. Nu när jag ändå är igång, vill jag också passa på att påminna om att det inte enbart är konservativa krafter inom KD, som står för minskad aborträtt. Det gör även Sverige Demokraterna, som vill minska den rättigheten liksom andra likvärdiga och jämställda rättigheter för kvinnor.

Så, åter igen tänk noga vilka organisationer du stöttar och vem du kommer lägga din röst på i EP-valet. Ett parti som på riktigt står upp för alla människors lika värde eller inte. Valet är ditt och i mitt fall råder inga som helst tvivel. Jag röstar på ett parti som står upp för alla människors rätt och jämställdhet!

Önskar dig en fortsatt bra dag:)

Rätt riktning och aktiva val

Andra arbetsveckan igång och jag har efterdyningar från helgen. Den har varit väldigt positiv och jag var evigt tacksam över att orken fanns. Och inte minst att jag klarade av att genomföra den.

Till viss del lider jag av arbetsinsatsen idag och därmed har jag fått vara extra snäll emot mig själv. Inser att det var just denna typ av balansering som fattades helt tidigare. Då snarare räknade jag med att återhämtningen skulle ske även utan att ta ansvar för att ge den möjlighet att ske.

Alltid skönt när insikter faller på plats, dock är de inte alltid behagliga och när jag idag läste vad Arenagruppen tänkte anordna för event vände det sig i magen på mig. Tack ,vare påtryckningar stoppades det och jag är tacksam för de goda krafter som verkat för att upplysa om detta beklagliga event.

Dock vittnar flera kritiker snarare om att det tystas ner om kritiken inte kommer från ”rätt håll, vilket måste anses som djupt beklagligt eller dumdristig. Jag som själv stått och berättat om hur viktigt gruppens opinionsarbete är för rörelsen, eftersom vi inte har en spottstyver av de anslag som Svenskt näringsliv pumpar in i Tankesmedjor på högerkanten. Är vi beroende av det arbete de bedriver, därmed måste vi kunna kräva att det sker i enlighet med demokratiska värden samt allas lika rätt eftersom det är grunden för vår rörelses idégrund.

Vore kanske bra om företrädare, som arbetar för vår fina rörelse kollar upp vad vissa grupperingar har för agendor. Dags att sluta upp att vara naiv! Sverigedemokraterna utesluter vi naturligt, vilket är mycket klokt och fint samt självklart. Rasistiska och odemokratiska organisationer får aldrig normaliseras. Men det betyder inte att det därmed är okej att samverka med muslimska grupperingar som står för antisemitism heller, vilket var fallet i detta sammanhang.

Så med hopp om förbättring önskar jag dig en fantastisk vecka:)