Jag vet inte riktigt vad som händer

För 15 år sedan älskade jag julbestyren. Jag njöt av det nystädade huset, doften av julgran samt adventsljusen. Därefter kom en annan tid då allt avtog. Visst, hade vi stjärnor och ljusstakar i fönstren samt en gran, men den där riktiga känslan försvann. En förklaring är kanske att vi var utomlands flera år. Granen hade dock alltid en central plats.

En gran som förövrigt diskuterades ivrigt av mig och sonen. För att inte tala om när Familjen skulle välja gran på granplanteringen. Då gick vi och jag sade till min far att den där var väl fin. Han höll liksom aldrig med, men vi gick ändå och tittade i 30-40 min. När promenaden var slut visade han den som godkänts, vilken han hade sett ut tidigare. Han bestämde alltså och det var alltid en utsökt och vacker gran. Det var liksom själva proceduren, kaffet i skogen och lussekatten som påminde om att julen var i antågande.

Precis som allt annat skedde förändringar och idag har vi plastgran, vilket var ett svårt val. Sonen och jag var egentligen inte alls nöjda, men nu får det vara så. Lussekatter däremot har jag inte bakat på 10 år, men idag fick jag en sådan där känsla som då. Jag ville baka, för att fylla huset med den där värmen och dofterna som då. Jag har sneglat ut i grannskapet och upptäckte till min stora förtjusning att en granne tagit fram ljusstakarna.

De lyser så fint i det november gråljuset. Jag har lyckats hålla mig, men jag är inte säker på hur länge. Kanske är det den knasiga tiden vi lever i som på något sätt gör att jag längtar så där lite extra efter julensfärger och ljus. En påminnelse om att allt är föränderligt, men att vissa traditioner består.

Turligt nog har jag barn omkring mig och vi ska givetvis titta på julkalendern. Äta skumtomtar (trots att de inte ens är goda), skala clementiner och äta pepparkakor. Det känns alltså extra härligt i år och trots att mycket förändrats så har min julfeeling återvänt.

Jag misstänker också starkt att jag och herr Milou kommer ha otaliga diskussioner gällande granen. Utifrån vad jag förstår är han lik Oakley i dessa sammanhang och det lutar åt kompostgaller runt granen. Den som lever får se, men det ska bli underbart med jul och alla dess tillbehör. Ljuset och känslan av att vara här och nu. Tacksamhet över livet.

Ta, hand om er✨🙏

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s